Blogg100-utmaningen avklarad med både ris och ros i bägaren

Det var inte med någon självklarhet jag gav mig in i utmaningen Blogg100 som startade 1 mars och vara med för att skriva ett inlägg varje dag i hundra dagar.

Det har funnits dagar med sparsmakade inlägg men det har ändå i det stora hela gått över förväntan att göra något som för bara några år sedan var en fullkomlig självklarhet.

Har det då varit givande på något sätt? Har det tillfört något?

Svaret är att det kräver ännu mycket mer för att det ska tillföra tillräckligt både för mig och för potentiella läsare. Det kräver att kunna lägga ännu mer tid på research, dialog och att läsa, läsa, läsa nyheter och annat varje dag och lägga ganska mycket tid på det hela.

Utan detta blir det inte tillräckligt bra och det skapar inte något interagerande med läsare.

Det handlar inte om längden på texten i första hand utan just om att hitta och komma fram till det som är intressant inte bara för en själv.

Det som har förändrats är att reaktionerna på det man skriver idag inte alls i samma utsträckning kommer i kommentarsfälten här. Det är i första hand på Facebook som det sker – nästan uteslutande faktiskt. Twitter har som jag skrev om in något inlägg i mars utvecklats till ett medium som nästan helt saknar det som var så spännande tidigare.

Att skriva om samhällsfrågor i tider som dessa är inte heller helt enkelt. Det har alltid varit högt och lågt i den debatten men nu är det väldigt tyst ifrån många som har avvikande åsikter. Det finns något i denna tysthet som skrämmer mig och som väldigt mycket landar i en positionering som landar i vatten som jag inte vill vada i.

Som motvikt finns de som kan och vet allt och som inte klarar minsta lilla kritik utan att börja lipa och blocka människor. Om dessa skrev jag i ett inlägg som är ett av mina bättre i den här utmaningen. Det värsta i den här grupperingen är att flera av dessa tillhör de mer tongivande i debatten utanför våra traditionella medier.

Det positiva de här månaderna ändå har fört med sig är att det har funnits en kontinuitet i skrivandet, även om det varit väl skralt vissa dagar, och att jag kommer försöka fortsätta dela med mig av tankar vitt och brett framöver även om det inte kommer att bli varje dag oavsett väder, lust och energi.

Blogg100-utmaningen är härmed över och jag säger hurra till mig själv för detta!