Leksand och Götene – två exempel på korkad kommunalpolitik

33 miljoner i stöd för Leksands IF och 2,5 miljoner i besparingar genom att lägga ner högstadieskolan i Insjön. Beslut tagna på samma möte.

Att det den här gången handlar om Leksands kommun och deras stolta hockeylag Leksands IF är bara det senaste exemplet där kommunalpolitiker helt har missat vad som borde vara deras fokus.

Nästan samtidigt som detta nu sker så har vi fått veta att Leksands IF nästa år inte har råd med sitt damlag.  Förklaringen från klubbdirektören Anders Doverskog:

Laget måste från nästa säsong finansiera sin egen verksamhet.

Om detta säger centerpartistiska kommunalrådet Ulrika Liljeberg så här:

Vi ställer inga krav på verksamheten som sådan, vilka lag eller så, vi hyr istid. Vi går inte in i någon klubb alls och är inne och talar om hur man ska bedriva verksamheten.

Vi har alltså en kommun som förser Leksands IF med stora summor stödpengar, men att ställa några som helst krav på verksamheten kan man alltså inte tänka sig att göra.

Självklart finns det ett visst värde i att se till att ortens idrottsliga stolthet kan leva vidare, ge bra reklam och ge positiva injektioner i självbilden hos kommuninvånarna. Men man måste vara betydligt klokare än vad som skett i Leksand.

I Götene kommun i Västergötland finns ett annat exempel där kommunalpolitiker fullständigt har tappat greppet. Vi kunde se Uppdrag Granskning för några veckor sedan visa hur Medeltidens värld har blivit ett fullkomligt ekonomiskt fiasko, med svågerpolitik i upphandlingar, och där Bert Karlsson med sitt affärssinne har sett till att kommunen är beroende av honom.

I måndags demonstrerades det utanför kommunhuset i Götene där budgeten för 2013 skulle fastställas. Demonstrationen handlade om besparingar på 2,7 miljoner för vård, skola och omsorg samtidigt som stora summor ska fortsätta att gå till Medeltidens värld. Man behöver skjuta till 11 miljoner bara för att det inte ska gå i konkurs.

På mötet ändrades besparingen på 2,7 miljoner till “bara” 700 000. Vad som händer med Medeltidens värld återstår att se…

Det här är två färska exempel där kommuner på ett ovarsamt, eller rent av oförsvarligt, sätt hanterar de skattepengar som ska fördelas. Exemplen runt om i landet kan säkert göras mycket längre.

Problemet är också att kristider är ingenting som tycks avhålla kommuner ifrån att satsa befintliga skattepengar eller höja skatten för att finansiera investeringar som inte tillhör den nödvändiga kärnverksamheten.

Det finns mycket som behöver granskas och ifrågasättas av medborgare och medier, men få saker är så viktiga att granska som vad våra kommunala skattekronor spenderas på. Även i det avseendet är jag glad att bo i en kommun som inte är i närheten av dumdristiga satsningar som äventyrar det som är grundläggande att i första hand prioritera.