Istället för Löfven och S – vad ska vi göra med den svenska folkhälsan? #blogg100
Tänkte skriva något mer om Socialdemokraterna idag, men jag hittar ingenting substantiellt att fylla ett inlägg med. Partikongressen blev ett stort “jaha” med eventuell lätt vänstersväng och inslag av mindre demokratiska delar…
Istället funderar jag över hur den svenska folkhälsan ska räddas.
Enligt mig finns det för samhället två vägar att gå.
Antingen börjar vi att, likt våra grannländer, med olika typer av punktskatter och förbud tvinga in människor på rätt spår eller så försöker vi att hitta en väg där människor själva blir motiverade att tänka annorlunda och där det finns behov för stöd och hjälp från sjukvården, psykologer eller vad det nu kan vara möjliggöra detta.
Vinsten för samhället är enorm om vi lyckas förmå människor som verkligen behöver ändra sina levnadsvanor att verkligen göra det.
För mig är valet av de två enkelt. Det handlar om alternativ två.
Extra skatt oavsett om det handlar om kött, socker eller annat är fel väg att gå. Den som inte klarar av att ta hand om sin hälsa kommer med detta enbart att drabbas ekonomiskt och potentiellt få ytterligare ett problem att hantera.
Jag tror att en del i ett långsiktigt arbete är att i skolan aktivera alla barn betydligt mer än idag. Men det ställer enorma krav på lärarna och är inte enkelt. Istället tror jag att det med detta är som med väldigt mycket annat.
Det handlar om attityder i samhället där vår egen självbild i förhållande till den offentliga bilden av en perfekt människa glappar så mycket att vi inte tror det är någon idé. Det handlar i sin tur om hur barn gör som vi gör, och påverkas av vad vi säger om andra. Det handlar om hur en kommentar i fel läge kan bryta ner en människas ambitioner till noll igen.
Som ni hör är det ett komplext problem och när det dessutom idag är så att vi är inne i en motionsvåg utan motstycke i Sverige så skulle man ju kunna tro att vi är på rätt väg.
Men tyvärr tror jag att det är en våg som bryter itu. Det är självfallet bra att alla som idag motionerar mer än vad dom någonsin gjort tidigare gör detta. Men det är i alldeles för hög utsträckning människor som inte i första hand tillhör riskgrupperna som göra detta. Många av alla som verkligen skulle behöva göra det är inte i närheten av att ens sätta på sig ett par joggingskor eller beträda gymmets röda matta.
Så frågan är vad som verkligen skulle få denna kritiska grupp att bli en del av ett mer hälsosamt liv som i förlängningen enbart är något positivt både för människan och samhället?