Folkhälsoministern har ingen plan för folkhälsan

Som någon form av svar, på vad man just beslutat i Storbritannien gällande skatt på läsk, försöker folkhälsominister Gabriel Wikström förvisso oss om att det minsann finns en tanke om hur det ska lösa sig även i Sverige.

Han radar upp viktiga och relevanta fakta som att var fjärde tioåring idag är överviktig och att prognosen säger att nästan var fjärde svensk kommer att lida av fetma om femton år.

Sedan kallar han Storbritanniens åtgärd om en sockerskatt på läsk som en enskild åtgärd men att det krävs ett helhetsgrepp om frågan.

Denna enskilda åtgärd han hänvisar till beräknas inbringa 6 miljarder kronor årligen som ska gå till en fördubblad idrottsundervisning i skolan för ALLA elever.

Det Gabriel Wikström själv lyfter fram som regeringens del av ett helhetsgrepp är att stöder till idrottsrörelsen i den senaste budgeten ökade med 197 miljoner.

För det första är det en avgrundsstor skillnad mellan 197 miljoner till en idrottsrörelse där bara en bråkdel av alla barn är aktiva och 6 miljarder till idrottsundervisning i skolan för ALLA barn.

För det andra f ö r b e r e d e r regeringen ett uppdrag till Folkhälsomyndigheten med särskilt fokus på övervikt och fetma. Att inte vara mer än i det stadiet när vi står inför det faktum att problemen kommer att öka lavinartat om ingenting sker omgående är anmärkningsvärt från en minister som pratar om helhetsgrepp.

Wikström säger att vi inte enbart kan lämna över ansvaret till individen att lösa individens hälsa och det håller jag helt och fullt med om. Just därför har jag mycket svårt att se det Storbritannien gör som en enskild åtgärd i sammanhanget sett till skattebördan som läggs på läsk och vad pengarna går till.

Wikström har en lång väg att vandra för att ens komma i närheten av vad denna enskilda åtgärd skapar förutsättningar för till ALLA skolelever.

Sedan löser inte ens möjligheten till dubbelt så mycket skolidrott ett problem om det finns andra svåra faktorer att ta med i beräkningen som det vi kan se i SVT-serien Gympaläraren, men utan tillgången finns inte heller möjligheten och om vikten av hälsa lyfts upp på en högre nivå så kanske också de andra faktorerna är lite enklare att angripa på ett bättre sätt.

Jag skulle nog vilja påstå att folkhälsoministern inte har något helhetsgrepp att presentera inom överskådlig framtid och under tiden fortsätter problematiken att accelerera.