Klarar Annika Östberg ett liv i frihet?

Även om det inte sker imorgon så kommer det inte att dröja sådär värst länge innan Annika Östberg kommer att vara utsläppt från Hinsebergsanstalten. Att hon då kommer att vara en fri människa kan man tänka sig. Mamma ställer in en extra säng i sin tvåa på söder i Stockholm och det liv som inte har levts på 30 år ska upp på banan igen.

Frågan är bara hur fri hon kommer att bli och vad som egentligen väntar hennes?

Det framgår inte vilka släktingar det, förutom hennes mamma, finns i Sverige som det teoretiskt skulle kunna gå att knyta an en kontakt till igen. I vilket fall som helst finns då hennes mamma i Stockholm och väntar. En mamma som alldeles säkert brottas med världens alla samvetskval över vad som har hänt hennes dotter och den skuld som hon själv har efter att ha övergivit Annika i USA när hon var mycket ung.

Efter detta vet vi att nästan allt i Annika Östbergs liv gick totalt fel. Undantaget är några år i slutet av 70-talet när hon levde ett någorlunda normalt liv utan brott och droger. Men annars kantas det av dråp, droger och mord fram till 1981 och sedan dess vet vi var hon har befunnit sig. Instängd i amerikanskt fängelse utan tillgång till några möjligheter att kommunicera normalt eller förstå den utveckling som har skett i det amerikanska samhället sedan början av 80-talet. Till det ska då läggas hennes idylliska bild av ett Sverige som hon inte har sett sedan hon var barn i början av 1960-talet och det i grunden förändrade samhälle som det handlar om.

Och som om då detta inte skulle vara nog för vem som helst att anpassa sig till så ska det dessutom byggas mänskliga relationer på nytt från grunden, något som börjar med relationen till den mamma som övergav henne för 45 år sedan. Det är säkert så att de har haft en kontakt brevledes och kanske även per telefon under fängelseåren och möjligtvis kunnat reparera en del. Men sedan ska det, no matter what, även fungera när man står där öga mot öga utanför fängelsemurarna utan någon tidspress eller andra förhållningsregler att begränsa sig till. Riskerna för fortsatta svekkänslor och svårigheter att bemästra dessa utan att på något vis döva det är uppenbara.

Det kommer, när det än sker, att bli ett tufft uppvaknande i ett Sverige på 2000-talet utan många av de idylliska bilder som finns kvar i Annika Östbergs medvetande från soliga somrar på 50- och 60-talet.

Att det är en svår match för vem som helst att ta sig upp efter att ha suttit i fängelse finns det många exempel på. Vissa klarar aldrig av att ta sig bort från brottets bana, oberoende av hur gamla de blir, och många lever sannolikt ett ganska miserabelt liv i skuggan av sina begångna brott.

Samtidigt har Annika Östberg enormt många personer i det här landet som under alla fängelseår har ställt upp för henne och kämpat för att hon ska få komma till Sverige. Så hennes förutsättningar är nog mycket goda när många av dessa kommer att fortsätta ställa upp för henne nu när den kampen är över. Eller vad tror ni?

Bloggat: Svensson, Dick Erixon, Mymlan

Andra bloggar om Annika Östberg, brott, straff, försoning, samhälle,
Intressant.se