Moderaterna och välfärden – en avgörande framtidsfråga

Moderaterna är ett parti i stark medvind sedan 2003 när Fredrik Reinfeldt tog över som partiledare. 

Medvinden beror på en egen förändringsvilja men även på att Socialdemokraterna under samma period har misslyckats med det samma. Och just nu ser ökenvandringen för just Socialdemokraterna ut att fortsätta samtidigt som Moderaterna med sin aktulla partistämma sätter upp nya mål för att fortsätta sin egen förändring.

För det är viktigt att fortsätta vilja förändra och förnya sig. Det är annars som väljarna sakta men säkert börjar fundera över alternativen till Moderaterna och kanske även till Allians-regeringen som sin helhet. Fortsatt stadig kurs framåt är, alldeles oavsett motståndets form, livsviktig. Inte minst för Sverige som nation.

Men för att detta ska kunna ske så kräver jag en rejäl uppryckning där ord måste övergå till handling på en rad olika områden där det idag är lite si och så med trovärdigheten för Moderaterna, och därmed Alliansens, politik.

Vi har det i veckan aktuella fallet med den 91-åriga kvinnan Ganna Chyzhevska som skulle utvisas, men där avvisningen i sista stund sköts upp tillfälligt. Både Fredrik Reinfeldt och Tobias Billström hänvisar till de regler som Migrationsverket har och man gör det på ett sätt som ger ett mycket strikt och kallt intryck. Självfallet är det Migrationsverkets beslut, men det är grundat på vad Moderaterna och Socialdemokraterna tillsammans har kommit fram till ska gälla. 

Om det finns utrymmer att ta ett så känslokallt och fullkomligt obebripligt beslut om en dement 91-årig kvinna så innebär det att de regler och riktlinjer som finns inte är tillräckliga och omgående behöver ses över. Det handlar inte om att ovillkorligt försvara vad som sker och hänvisa till att det skulle kosta flera miljarder med en generösare anhöriginvandring. 

Det här handlar inte om pengar. Det handlar om vanligt sunt förnuft och humanitet!

Ett annat exempel som också varit aktuellt i veckan handlar om vilka regler och riktlinjer Försäkringskassan har i sina bedömningar.

Här har Högsta Förvaltningsdomstolen i en prejudicerande dom slagit fast att Försäkringskassan misstolkat reglerna att sjukersättning ska komma i fråga om den försäkrades arbetsförmåga är "stadigvarande nedsatt". 

Gott så långt och i sig något positivt för alla, inklusive regeringen, som ansett att det inte är så som Försäkringskassan tolkat reglerna som det skulle vara. Men det finns även här ett problem i att de regler som utgår ifrån politiska beslut inte är så tydliga att en myndighet som Försärkingskassan lyckas tolka det hela på ett korrekt sätt.

Just här finns fortfarande en enorm misstro emot regeringen, och då i första hand Moderaterna, som man behöver arbeta intensivt med att förtydliga och med en betydligt större trovärdighet än vad som hittils varit fallet sätta ner foten i och verkligen visa att man bryr sig om problemen och, inte minst, att man bryr sig om att utsatta människor hamnar i kläm.

Jag lever fortfarande i den uppfattningen att ingen vettig företrädare för vare sig Moderaterna eller annat alliansparti vill att människor inte ska bedömmas efter rimliga regler och kunna leva ett liv utan att hamna i mer eller mindre stor misär.

Men vill man att det ska framgå att man strävar mot en bättre välfärd för alla så måste det också komma ut konkreta beslut som klart och tydligt visar detta i praktiken. 

Att Kent Persson i helgen har valts in i partistyrelsen för Moderaterna är bra. Han företräder en klar och tydligt linje och jag hoppas att hans syn på detta får genomslag även i det praktiska arbetet.

Ett tredje område som jag personligen anser behöver lyftas är den om vår personliga integritet. Här är jag ganska säker på att det inte är ett område som ens är i närheten av att vara ett omåde som påverka en valrörelse 2014.

Men det är likafullt något som är extremt viktigt för Alliansen och Moderaterna att lyfta och se till att återupprätta sin egen heder kring. Jag är inte speciellt hoppfull här, men det är viktigt.

Just nu är det, med ett rejält stukat socialdemokratiskt parti, en till synes lugn väg att vandra inför valet 2014. Men samtidigt är det så att det av en rad olika orsaker kan svänga snabbt.

Beroende på hur den globala ekonomiska utvecklingen kommer att se ut, där förtroendet för regeringen just nu är stort, så ger det också svaret på vilka möjligheter som ges i kommande års budgetar. Men jag är säker på att tyngdpunkten i de olika reformer och satsningar som regeringen vill genomföra måste komma i områden som just stärker olika delar av välfärdssystemet där det idag finns uppenbara brister.

Det är inte säkert att uteblivna satstningar här innebär att man förlorar makten 2014. Men man riskerar att en fortsatt skev utveckling ger en ännu större sprängkraft som till slut riskerar att brisera rakt i ansiktet.

Precis som för Håkan Juholt så handlar det för Fredrik Reinfeldt nu om att vackra ord också måste stämma överens både med personligt handlande och den politik som man i praktiken driver. Juholt har, för uttrycka det milt, ett lite sämre utgångsläge. 

Här ligger de nya moderata partiets allra största utmaning. Klarar man av detta så kommer man också att ha lagt grunden för en lång tid av regerande framöver.

Neutraliserar man Socialdemokraterna på de tunga välfärdsfrågorna så vet jag inte vad Socialdemokraterna har kvar att fokusera på.

Juholt arbetar i ett motlut utan dess like samtidigt som Reinfeldt står på toppen som ohotad ledare.

Men det gäller att inte drabbas av högmod. Raset och tröttheten hos väljarna kan i ett sådant läge komma snabbt alldeles oavsett tidigare meriter.