Gud är vad man själv gör det till

Om Jesus från Nasaret möjligtvis kan ha existerat som en historiskt omtvistad person för 2 000 år sedan så finns det ingen enda anledning att Gud skulle existera nu eller ha existerat tidigare.

Jag har har full respekt för människor som finner en trygg punkt i sin tillvaro och att detta för många kan vara någonting som de kallar för en tro på Gud. Vad denna Gud sedan är spelar egentligen inte så stor roll, mer än att det är något som framkallar ett lugn för individen själv.

Det finns dom som hittar sin Gud i kärleken till en plats på jorden. Det kan handla om fotbollsmatchen med favoritlaget varje söndagseftermiddag eller om att den egna familjen är ens egen Gud, det som skapar lugn och harmoni i livet.

En Gud borde för alla människor vara det som är det viktigaste i deras liv och inte någonting som finns i dikten och som inte på något vis kan påstås vara sant eller ens sannolikt.

Att människor ändå väljer att tro på det viset är deras ensak, men bara så länge som det stannar just vid deras ensak. För så fort det övergår från en ensak till något man försöker pådyvla andra människor i olika former så har det tagit steget utanför den box där den uppdiktade guden borde stanna.

Att påkalla en Gud som argument eller försvar för sina handlingar är ett tecken på mänskliga tillkortakommanden, feghet och ren dumhet. Att dessutom använda en Gud, för att i hans namn, påverka riktningen i livet för andra människor som inte själva kan göra ett eget val är direkt kriminellt.

Låt den privata guden vara det som var och en känner skapar trygghet och harmoni i livet, men låt aldrig din Gud få påverka någon annan på ett negativt vis.