En första OS-vecka med maximerad framgång

Visst är det så att pricken över i, ett guld, fortfarande saknas i OS efter den första veckan. Men bortsett från det är framgångarna, om än på lite annat vis än mitt tips, uppfyllda till max.

5 silver och 2 brons, samtliga i längdskidor uppe i Laura skidstadion, är över all förväntan där och i nivå med mitt medaljtips. Sju tippade medaljer första veckan (1 guld, 3 silver, 3 brons) har blivit sju medaljer som resultat fördelat på 5 silver och 2 brons.

Detta har skett trots att skidskyttarna har misslyckats enligt mitt tips och garanterat även utifrån sina egna förväntningar.

Utan tvivel är Charlotte Kalla den starkast lysande stjärnan av alla svenskar. Inte bara för hennes två silver utan även sett till vad hon har presterat i sina två framträdanden. Det första silvret, i skiathlon, var det största hon presterat i mina ögon så långt. Det andra på 10 km klassiskt igår slår det och jag längtar redan efter att se henne i avslutande 30 km masstart där jag tror hon har enorma chanser på ännu en medalj.

Hellners silver var på något vis en återkomst till den absoluta toppen. Den märkliga sprintfinalen med Petersons och Jönssons medaljer är roliga men ändå mest bara ett märkligt lopp.

Det som sedan skett idag i herrarnas 15 km klassiskt, med ännu ett silver och ett brons, är två svenska prestationer som på så många vis är både imponerande och tårfyllda.

Johan Olsson har ända sedan VM förra året varit en stor svensk favorit inför OS. När han då blir skadad och inte har kunnat vara i närheten av att förbereda sig optimalt så var uppenbarligen även han själv så tvivelaktig att han övervägde att ge upp. Att i det läget ändå bita ihop, fortsätta träna vad som var möjligt, och återkomma idag och genomföra en så stark prestation är oerhört imponerande.

När Daniel Richardsson i juli månad själv blev allvarligt skadad i sitt knä, samtidigt som hans vän avled, vid en svår trafikolycka fanns det få som trodde att han hade en chans att prestera eller ens ta sig till OS som mycket små. Han tränade tillsammans med landslaget under hösten, byggde upp musklerna kring sitt knä istället för att operera det med en lång tids rehab som resultat och OS som uteslutet. Samtidigt med detta gick han en mental kamp att hantera vad som skedde i själva olyckan.

Att han kommer tillbaka och lyckas prestera så bra att det räcker till ett brons är en smärre bragd.

Även vid sidan om de som tagit medaljer i längdskidåkningen har det varit prestationer på en högre nivå än vad jag trott och helgens stafetter ser mycket spännande ut på förhand. Min tippade bronsmedalj för herrarna måste i ljuset av veckans tävlingar ses som extremt stabilt och frågan är om man inte får bära favoritskapet att försvara guldet. Till och med damerna har en chans på medalj om allt stämmer.

Jag tippade inga medaljer för någon av de svenska deltagarna i freestyle-grenarna, trots att det fanns svenska förhandsfavoriter, och även om det givit en fjärdeplats visar det sig återigen vara något som saknas när det gäller svenskar, favoritskap och denna del av OS. Att det dessutom handlar om en bedömningssport med så mycket tveksamheter gör inte mitt intresse större.

Den andra veckan av OS har jag tippat ytterligare ett guld, ett silver och ett brons för längdåkarna. Med tanke på vad som skett hittills kan det mycket väl landa i fyra eller fem medaljer till.

Att övriga svenska deltagare i OS har sina egna högt ställda förväntningar och mål att uppnå i OS är givet. Men ingen av dom behöver i alla falla känna pressen att ta medaljer på grund av att det saknas sådana sedan tidigare i det här mästerskapet.

För övrigt tycker jag att Viasat på alla vis sköter sig utomordentligt i sitt sätt att hantera sitt första OS. Övertygande kommentatorer, bra bisittare och stålande studievärdar!