Ingemar Stenmark – vinnarskallen personifierad

Det kanske är att ta ut något i förskott, men jag kan inte se hur Ingemar Stenmark ska missa att bli Mästarnas Mästare 2011.

Han säger att han inte alls tränar så mycket längre – max varannan dag… Men när man ser hur hans 55-åriga kropp ser ut och vad han presterar så är det ett idrottsligt fenomen som vi ser. Inte bara det fysiska utan även den totala kontroll och taktiska känsla som han visar upp.

Han är fortfarande blygsam, om än lite mer pratglad än under karriären, och visst kan ett mirakel ske även om jag inte kan förstå vad Limpar eller Brandin skulle göra för att snuva honom på segern.

Uppväxt just under den mytomspunna tid när Stenis och Burken verkligen, på riktigt, fick Sverige att stå stilla så finns det så många minnen av vad han gjorde. Jag vet inte hur många teckningar jag gjorde av Stenmark och jag vet inte heller hur många gånger jag lånade böckerna om årets skidsport för varje år på 70-talet i skolbiblioteket i Gällstad när jag gick där. Men det var många och jag kunde resultat och segersviter utantill.

Jag visste vem det var som blev tvåa och jag kommer ihåg hur arg jag var när Serge Lange ändrade reglerna så att han inte kunde vinna världscupen längre utan att ge sig på störtlopp som inte alls var hans grej. Just det höll på att spoliera det stora målet att lyckas i OS i Lake Placid 1980. En krasch på träning på hösten 1979 och få trodde att det skulle gå.

Trots detta tog han sig tillbaka och även fast att den yttre pressen var omänsklig i att lyckas med det som "bara" blev ett brons i OS 1976 så gick det vägen i både slalom och storslalom. Allra mest nervpåfrestande var storslalomen som avgjordes på två skilda dagar och där Stenmark bara låg trea efter första åket.

Hans meritlista är löjlig att skåda så här i efterhand:

86 världscupsegrar på 231 starter under 15 års tid mellan 1974-1989.
På pallen i 155 av 231 starter.
Av dessa 231 tävlingarna var han sämre än tia (inkl. uråkningar) vid bara 26 tillfällen.
8 gånger vinnare av slalom respektive storslalomcupen.
3 totalsegrar i världscupen som borde varit fler om reglerna inte hindrat honom.
2 guld och ett brons i OS samt 3 guld och 1 silver i VM i en tid när VM bara gick vart fjärde år och där han inte fick delta i OS efter 1980.

Vinnarskalle är ett understatement och frågan är om någon svensk idrottsman vid den ålder Stenmark nu befinner sig har lyckats bibehålla så mycket av både det fysiska och psykiska övertaget som en gång i tiden gjorde honom till en svensk legendar.

Andra bloggar om ingemar stenmark, mästarnas mästare