Åsa Jinder förklarar fildelningsproblematiken

Riksspelmannen Åsa Jinder är en av alla artister som har varit ute i debatten och spytt galla över fildelare och de uteblivna inkomster som hon och andra artister anser sig drabbas av.

Hon har gjort det och hon har upprört många både smarta och infantila fildelningsförespråkare, både piratpartister och andra, så till den milda grad att debatten har gått hög på hennes blogg och till slut helt havererat i tillmälen som inte hör hemma i en vettig debatt.

Nu har Åsa Jinder tänkt om och tänkt till riktigt rejält. Detta har resulterat i en lång bloggpost där hon omvärderar det mesta av det som hon tidigare hårdnackat tog ställning för.

Om förändrade förutsättningar:

Jag tänker på när bondesamhället förändrades till industrisamhället. Är
jag bonden som kanske måste släppa min harv? Eller kan just jag
överleva? Om jag förändrar mitt jordbruk och följer med i utvecklingen?
Det har aldrig funnits plats för alla som vill. Jag har haft en plats i
musikbranschen, i 33 år. Om jag fortsättningsvis jobbar på lika bra så
har jag en fortsatt plats. Men om inte? Kan jag skylla det på den
tekniska utvecklingen? Nej.

Om förlorade förtjänster:

Jag står heller inte för ”sanningen” i att varje nedladdad CD är en
förlorad förtjänst. Jag tänkte på det senast när jag var på en nyöppnad
matvaruaffär. De bjöd på en massa. Allt från frukt till mat och kaffe.
Jag tog av allt.

Det hade jag inte gjort om det inte varit
gratis. Då hade jag inte köpt något av detta. Jag var inte direkt
hungrig. Blev bara glad och medryckt i en trevliga stämningen i
affären. Jag gick tillbaka dagen efter och handlade.

Om straffet i Pirate Bay-målet:

Nu  påstås att jag är för domen mot
människorna i Piratebay målet. Att jag tycker att längden på straffen
är rimliga. Skadeståndet. Man jämför det med skadestånd för våldtäkt på
barn och påstår att jag står bakom det.

Naturligtvis står jag inte bakom det. Det är så dumt att det saknar motstycke.

Jag är ambassadör för ECPAT.

Men det var väl de tog det som exempel. Suck.

Jag
skrev, på Aftonbladets debattsida, för ett par år sedan om orimligheten
i strafflängden för någon som berusad kört ihjäl två barn i trafiken.
Den strafflängden var nämligen lika lång som om han olagligt skjutit en
varg.

Det finns en massa orimligheter i strafflängder. Särskilt om man jämför dem med varandra.

Det är något av det bättre som har skrivits i denna infekterade fråga.

Knappt en enda fildelningsförespråkare har varit i närheten av en så glasklar beskrivning av problematiken och vad som sker och hennes text borde vara obligatorisk läsning för alla kompositörer, författare och artister i hela Sverige.

Andra bloggar: Enligt min humla

Andra bloggar om , , , , , , Intressant.se

Written by