Berättelsen om min löpning del 6

Slutet

Av 2020 blev det mer träning än någonsin på grund av pandemin som gjorde det möjligt men det blev inte heller några lopp på grund av samma pandemi. Först var tanken att springa maraton i Köpenhamn och sedan Helsingborg. När inget av detta blev av slutade det med att jag på egen hand sprang Växjö Marathon. 8 varv runt Växjösjön. Detta gjorde jag den 15 oktober i strålande väder. En vecka innan jag skulle opereras för den testikelcancer som upptäcktes i början på hösten. Jag sprang detta på 3:40. Min överlägset bästa maratontid någonsin. Operationen gick bra och jag sprang vidare i november och början på december innan jag den 7 december skulle inledda min cellgiftsbehandling som skulle ske under 9 veckor. Efter första veckan på Sahlgrenska kom jag hem men på måndagen den 14 december vaknade jag och föll ihop på golvet. Det skulle visa sig vara en stroke som förlamade mig i vänster ben och arm. Det har gått snart 2,5 år sedan denna mörka dag som förändrade allt för mig och övriga familjen. Hela den gångna sommaren har lagts på en ny canceroperation och cellgiftsbehandling i 9 veckor. Det har hjälpt men jag kan fortfarande inte gå och inte heller springa. Jag har sedan länge fått glömma tanken på att kunna springa igen. Det är kört att kunna göra det jag älskade att göra under 10 år. Redan förra hösten skrev jag bokslutet för min löpning som såg ut så här

Redan i augusti förra året skrev jag mitt bokslut för den löpning jag inte längre klarar av att genomföra. Det jag skrev då följer här men med en uppdatering på slutet där jag nu har studerat alla dom tider jag presterade i de lopp jag sprang 2011 till 2020. Men först texten från augusti:

Efter att ha sprungit regelbundet sedan september 2012. Det var efter mitt första lopp 10 km. på Kretsloppet 2011. När jag sprang på 52:11 som jag började träna löpning på allvar. Året efter sprang jag samma lopp på 47:32. Sista gången jag sprang Kretsloppet för 2019 och sprang då på 43:47 vilket nu visar sig bli min bästa tid på milen i livet. 2013 sprang jag Göteborgsvarvet första gången på 2.04:11 och sista gången jag sprang varvet var 2018 då på 1.43:48. Min bästa halvmara gjorde jag 2015 på Kretsloppet när jag tog mig runt på 1.40:40. Sedan tog maraton över mitt fokus med New York som första lopp 2015 på 4:09. Det skulle vara min enda mara men det blev 7 riktiga lopp till med Amsterdam som sista innan pandemi satte stopp. Sista gången jag sprang distansen var i mitt eget Växjö maraton i oktober 2020 när jag sprang på 3:40. Men nu är det tyvärr dags för bokslut av min löparkarriär. Det var detta jag insåg för för ett par dagar sedan när jag städade bland mina träningskläder och skor. Jag har mycket svårt att just nu se hur jag på ett vettigt vis skulle kunna springa igen. Jag kanske kommer att göra det i någon form men det kommer att vara helt skilt ifrån det jag gjorde i så många år och blev ganska bra på.Jag sparade två par skor. Dom jag sprang mitt första maraton i New York i och dom jag sprang min bästa tid i Växjö med. Under åren som gått är det bara 20 veckor där jag inte sprungit minst en . Sista gången jag sprang var 5 km på löpbandet hemma den 3 december förra året. 1255 loggade löppass på totalt 11636 km blev det innan jag nu får inse att stroken satte punkt för allt det jag ville göra i löparskor framöver. 

I början var det milen under timmen som triggade mig i den träning jag nästan hela tiden planerat och utvecklat själv. Med tiden ökade målsättningarna och halvmaraton och maraton kom med i bilden.  Löpning blev också ett sätt att uppleva olika platser man kom till runt om i världen. Singapore, Cook Islands, New York, Sydney, Prag, Edinburgh, Amsterdam, Niagara Falls, Lake Placid, Key West är exempel på platser jag upplevt genom löpningen. 

Löpningen har också givit mig upplevelser tillsammans med min bror Daniel. Han var med när jag sprang i New York första gången. Vi har gjort en gemensam långlöpning mellen Tranemo och Ulricehamn på 32 km. Vi sprang runt Åsunden tillsammans och sprang båda två Amsterdam maraton 2019. Det som blev mitt sista riktiga lopp. Min plan för att fortsätta springa lopp på olika platser och det finns en lång rad med lopp jag nu aldrig kommer att kunna springa. Jag skulle ju gjort Lidingöloppet någon gång och ville göra Boston Marathon någon gång. Jag fick en startplats i Alla Idre fjällmarathon när jag fyllde 50. Oavsett eventuell löpning framöver så känns just fjällöpning uteslutet sett till hur min vänsterfot fungerar just nu. Totalt 40 lopp på 5-42 km blev det till sist för han som inte sprang en meter på så många år. 

Det är med sorg jag konstaterat detta faktum och att jag för hitta något att lägga min energi och tid på. Insikt över hur jag förändrats. en del i processen att bearbeta allt och att jag för hitta något som mina förutsättningar tillåter.

Alla mina lopp och bästa tider finns här! Allt annat jag skrivit om min träning finns här!

När jag kollat på mina tider kan jag inte låta bli att bli ganska stolt över vad jag lyckades med.

5 km sprang jag fyra gånger med en snittid på 22:19 och snabbaste på 21:57

10 km är den distans jag sprang oftast.Hela sexton gånger med en snittid på 46:06 och 43:47 som snabbast.

Halvmaran sprang jag tio gånger med ett snitt på 1:46:34 och 1:40:40 som bäst.

Marathon blev det sju gånger med ett snitt på 3:58:31 och som bäst 3:40:39.

Det är jobbigt hela tiden att inte kunna göra det jag spenderade så många timmar på både i ren löpning men även med planerande av träning och loppupplägg. Det spelar ingen roll var jag åker någonstans så påminner det om en runda jag sprang och längtan efter att ge sig ut på ett långpass på 2 timmar försvinner inte. 29 november 2020 skedde den sista uppdateringen i min excelfil med alla mina träningspass under alla år. 5 km på löpband.

Under tio år sprang jag 1302 löprundor om 11913 km. det var bara 8 av alla dessa veckor som jag inte sprang alls.