Vad är egentligen nytt med “Panama papers”?

SVT var först ut  med sitt scoop om Panama papers och alla dom pengar som moraliskt tvivelaktigt alternativt olagligen har placerats i brevlådeföretag i Panama.

Enorma summor pengar och med Nordea som svensk förmedlare av tjänsterna är givetvis uppseendeväckande men vad i detta är det som egentligen är det nya?

Att merparten av alla människor i västerländska demokratier med skattesystem som på ett påtagligt sätt påverkar hur mycket av inkomsterna som får behållas när skatten är betald gör det som står i deras makt för att minimera sin skatt är ingen hemlighet.

Att det moraliskt tveksamma kanske blir större ju högre belopp det handlar om är en sak men tillåt mig tvivla på andelen av alla svenskar som skulle säga nej till en möjlighet att minimera sin skatt och därmed har mer pengar över.

Tillåt mig tvivla på att alla reseavdrag som sker i deklarationerna som just nu strömmar in till Skatteverkets servrar är sanningsenliga deklarationer om att själv ha suttit i egen bil till/från jobbet varje dag. Tillåt mig tvivla på att en rad andra avdrag sker på ett moraliskt vis.

Jag har ingen anledning att försvara något av det jag beskrivit. Men det finns inte heller någon anledning att bli överraskad över beteenden, i stort och smått, som vi har haft full koll på hur länge som helst.

Det finns inte heller någon anledning att i det här perspektivet generalisera över “rika”, “högt uppsatta” eller “företagare” som om dom vore en homogen grupp som alla agerar exakt likadant. Lika lite som att generalisera över att “LO-medlemmar” eller “tjänstemän” kollektivt är skyldiga till allt som sker inom ramen för deras gruppering.

Det får en extremt dålig smak i munnen och inte minst när det kommer ifrån människor som i andra sammanhang visar en rakryggad solidaritet och vida perspektiv i sin tolerans och tro på att inte bunta ihop människor i grupper som dom inte själva valt.