Det finns inte längre något skydd kvar för vår integritet

Ända sedan 9/11 2001 har vi sett hur övervakning och inskränkningar i vår integritet successivt har skruvats åt steg för steg. Det har skett både runt om oss i världen och här hemma.

I påskhelgen var Björn Ulveus ute och surrade om att vi måste möta terrorn med mer övervakning. Han använder sig själv och det faktum att han i stort har levt ett helt liv som kändis och därmed i någon mån alltid varit bevakad och aldrig kunnat vara riktigt anonym. Med detta anser han att hans liv har gått ut på att kunna göra vad han vill utan att bry sig om att människor känt igen honom och att det motiverar varför mer övervakning över oss alla inte är ett problem i hans värld.

I avslutningen av sin text skriver han så här:

Jag litar på den svenska demokratin och jag tycker att Sverige borde arbeta aktivt för ett paneuropeiskt informationssamarbete.

Just det här med att lita på den svenska demokratin i frågor om övervakning är inte på något vis självklart. Om vi drar oss till minnes hur det lät när FRA-lagen klubbades igenom så skulle det inte vara någon som helst risk för “vanliga människor” som har “rent mjöl i påsen”.

FRA och den debatt som då gick hög kring integritet och övervakning gav Piratpartiet utrymme att under några år ändå vara en faktor i svensk politik. Deras påverkan är sedan länge nere på en ganska obetydlig nivå.

Det visar också på hur svenska folket i de här frågorna faktiskt går på den linje som Ulveus företräder och att om man har det där rena mjölet i påsen är det ingen fara. Inte ens så enorma avslöjanden som de Wikileaks och Edward Snowden har gjort tycks ha påverkat opinionen nämnvärt.

Men om vi backar tillbaka till det här med FRA och datalagringsdirektivet så ser vi nu svart på vitt att det som skulle användas för grov brottslighet och skydda oss mot terror i själva verket kan användas mot var och en av oss. Allt detta bevisas med det föreläggande som internetleverantören Bahnhof idag har fått från PTS (Post- & Telestyrelsen) och som uttrycker det hela så här:

5 miljoner i böter om man inte lämnar ut uppgifter “oavsett brottets eventuella påföljd”.

Vad detta i grunden innebär är att det är fritt fram att begära ut i princip vilka uppgifter som helst utan några som helst proportioner eller misstankar om den grova brottslighet som påstods vara syftet med det hela från början.

Med tanke på hur snabba beslut, och kast från en kant till en annan, våra svenska politiker har visat prov på det senaste halvåret så är jag livrädd för vad som skulle komma att tillåtas i vårt land den dag vi utsattes för ett riktigt allvarlig terrorattentat.

I övervakningsfrågan har det sluttande plan som många av oss varnade för nu visat sig vara exakt så illa som vi försökte få andra att förstå.

I flyktingfrågan tvärvände parti efter parti när det krisade och gav oss i ett nafs regleringar som samma personer bara någon månad tidigare aldrig någonsin hade vågat stå bakom.

Den dag det smäller rejält i vårt land så är jag inte längre säker på att några åtgärder är osannolika.