Bollebygds kommun behöver skapa sig ett fritidsprogram värt namnet

Bollebygd är en kommun som har en, för sin storlek, kraftig inflyttning av nya medborgare. Det ställer stora krav på att hinna med att växa för exempelvis omsorg och skola.

Om detta har jag skrivit ett antal gånger och har i grunden sett det som en fullkomligt korrekt prioritering. Många andra saker som tillför ett samhälle mervärde och skapar sammanhållning och förutsättningar för fortsatt god utveckling får stå åt sidan för högprioriterade områden som dessa.

Samtidigt kommer det till en kritisk gräns när det inte bara räcker för en kommun som vill fortsätta expandera och vara en attraktiv ort att bosätta sig på att erbjuda en bra skola och omsorg. Det räcker inte om man vill att mer pengar ska stanna i kommunen, fler företag och arbetstillfällen skapas och att den fritid man har i högre utsträckning kan spenderas i orten utan att behöva ta sig med bil till Borås eller Göteborg.

De senaste åren har det i Bollebygd arrangerats “Fäst i Bollebygd” som varit en dag på försommaren med artister och andra aktiviteter på torget. I år blir det ingenting av detta då kommunen inte bidrar med den summa som föreningen bakom det hela kräver. Tidigare har det varit 50 000 men i år tycker man att kommunen ska lägga upp minst 150 000. Jag tycker att socialdemokraten Peter Rosholm har en i grunden bra förklaring till varför man inte kan bidra:

För att vi ska ge bidrag krävs att det är en stabil förening med bred förankring bland köpmännen och vi tycker inte att den här organisationen uppfyller det. Visst är det trevligt med en fest i Bollebygd men det har handlat mycket om att dricka öl på torget och det är svårt för kommunen att ge bidrag då.

Det är självfallet inte ett kommunalt uppdrag att skapa förutsättningar för medborgarna att kunna dricka öl till tonerna av Linda Bengtzing eller någon annan halvdan artist. Samtidigt så sätter detta fingret på en framtida problematik i Bollebygd där kommunen ändå har en viktigt roll. Om det nu är så att man, helt korrekt, inte ska bidra till att dricka öl och lyssna på Linda Bengtzing så måste man vara med och skapa förutsättningar för annat som skapar aktivitet och engagemang för många på orten.

Så som det ser ut idag finns det inte mycket till förutsättningar för detta. I vad kommunen tillhandahåller i centralorten kan man se en fotbollsplan, en större och en mindre idrottshall i skolan som håller allt annat än anständig nivå och en boulebana intill skolan. I övrigt ingenting.

Det finns ett övergivet motionsspår vid Hestrafors 5 km från Bollebygd. Man kan ta sig en dryg mil till Hindås motionsområde. Det går likaså att ta sig till andra angränsande orter, i andra kommuner, där det finns anläggningar för diverse olika idrotter.

Om vi tar detta, det som kommunen bidrar med till invånarnas fritid, så är det i ärlighetens namn bland det klenaste man kan hitta någonstans i närheten. Förmodligen bland det sämsta i hela regionen och långt utanför den.

Jag har inga som helst illusioner om enorma idrottshallar, ishallar eller överdåd på något vis. Men någonstans måste vi kunna förvänta oss att det finns betydligt mer än vad vi nu ser. Det håller helt enkelt inte speciellt länge till att Bollebygd är en centralort som man måste tas sig ifrån för att utöva sina fritidsaktiviteter.

Naturen finns runt hörnet där vi bor men det finns inga vettiga möjligheter att i form av motionsspår utnyttja denna för att gå eller springa. Ska man, som jag och många andra gör, ge sig ut och springa så är det svårt att undvika asfalt och trafikerade vägar. Ge oss i alla fall ett motionsspår värt namnet. Till att börja med en 5 km-slinga.

Föreningslivet ser till att engagera både med fotboll, handboll, innebandy, gymnastik och annat. Men det sker i anläggningar som såg sitt bäst-före-datum för decennier sedan. Det finns också ridskolor och en golfbana.

Jag var i Ulricehamn för några veckor sedan. Det gick då verkligen upp för mig hur fattigt det är i Bollebygd.

Jag säger inte att Bollebygd ska göra vad man i Ulricehamn har gjort på Lassalyckan. Men kanske borde inspirationen hämtas därifrån för att sedan, i rätt proportioner, skapa en plan för fritid och rekreation i Bollebygd. Det är inte så att det saknas förutsättningar men det handlar om att det finns en vilja och en ambition att skapa något som ytterligare stärker kommunen.

Det är givetvis en investering som skulle skapa debatt om hur resurser används och att det inte är för alla. Men jag har svårt att se något som kan vara mer rätt än att satsa på något som är grunden för folkhälsa och att stärka kommunen som en plats mer än att ha som bostadsort men där jobb och mycket av vad man vill ta sig för på fritiden har starka begränsningar.

Till sist; det här med Fäst i Bollebygd. Visst är det trevligt med något som händer. Men förväntningarna att det är kommunen som ska vara med och bekosta merparten av det hela är fel sätt att se på det hela.

Kommunen kan bidra men det måste alltid finnas täckning och ett underlag som gör att det kan bedrivas på egen kraft. Finns det intresset så är jag övertygad om att besökare också är beredda att betala för att vara där. Gratis är alltid gott men inte på bekostnad av den kommunala kassan.

Personligen hade jag inte varit beredd att betala en en krona i inträde till vad Fäst i Bollebygd har erbjudit något av de år detta har funnits.