Revirpinkande grunden för konflikten hos Moderaterna i Bollebygd

Moderaterna i Bollebygd har en konflikt som i första hand berör en person som inte tyckt som ledningen anser vara gott nog.

Det kan givetvis finnas fler orsaker än vad som sägs, men dagens artikel i Borås Tidning visar inte det. Snarare handlar det om att ledande företrädare tycks vilja slå vakt om sina positioner än att tillåta åsiktsskillnader och ifrågasättanden av vad ledande företrädare driver för linje.

För några år sedan hade jag starka funderingar på att engagera mig politiskt lokalt i Bollebygd. Även om det inte var det som avgjorde så var en av mina allra största farhågor att mina åsikter i enskilda frågor, i första hand nationella, inte skulle falla i god jord.

Det är märkligt hur lågt i tak det tycks vara i en tid när det i många kommuner dras ner på antal ledamöter i kommunfullmäktige pga för få intresserade. Om vi bortser från rena tomtar så borde ett starkt engagemang vara en guldgruva även om det finns avvikande åsikter i enskilda frågor.

Uppenbarligen fungerar det inte så hos Moderaterna i Bollebygd och tydligtvis är det inte heller ett problem isolerat till just det partiet. Sofia Mirjamsdotter skrev igår i Sundsvalls Tidning hur det just i Sundsvall på bara några månader. Där handlar det om en miljöpartist och en moderat som känt sig tvingade att hoppa av och istället bildat två nya partier:

I många fall är det nyttigt för politiken med nya partier som fokuserar på bortglömda politiska frågor. De kommer upp på bordet och tvingar till handling. Samtidigt som det kan orsaka kaos och svårigheter att enas i beslutande församlingar. Det är precis så det ska vara i en demokrati. Ändå bör det som nu händer i Sundsvall mana till eftertanke hos de etablerade partierna, och en ambition att höja taket i de interna diskussionerna. Det behövs fler, inte färre personer som Ammor och Möller i de etablerade partierna, som kan skaka om och driva utvecklingen av partiernas värdegrunder.

Det här är lokalpolitiska exempel och jag tror att det är tuffare ju större kommun vi pratar om och att det inom rikspolitiken är ännu snävare i vad man får säga för att ha en chans att skapa sig en plattform och framträdande position.

I det aktuella Bollebygdsfallet är det uppenbarligen många moderater som väljer att vara tysta, även vissa jag känner, och det gör mig ganska bekymrad.

Uppdatering:

Efter lite lyssning mot rälsen är det nog mer som ligger bakom det aktuella fallet i Bollebygd än vad en ensidig rapportering i Borås Tidning gör gällande. Dock kvarstår frågetecknen där ledningen för partiet i Bollebygd nog behöver ta bladet från munnen – om inte annat för egen skull.