Nelson Mandela – från terrorstämplad till världsförbättrare

“Only armchair politicians are immune from committing mistakes. Errors are inherent in political action.”

En stor människa har gått ur tiden och det är lätt att använda dessa stora ord om Nelson Mandela samtidigt som det kanske är lite mer komplext än att han bara var godheten själv och en idag i det närmaste unisona hyllningskören för honom.

För så här har det nämligen inte alltid varit vare sig vi pratar om Sverige eller andra länders syn på Nelson Mandela. Det vi idag hör är den uppfattning som gäller efter hans frigivning 1990. Vad som hördes före detta var en betydligt mer splittrad syn på honom, hans gärningar och vad han stod för. För det var knappast så att alla framträdande svenska politiker på högerdelen av det politiska landskapet hade de här åsikterna när de själva var unga på 80-talet. Då var nog snarare den generella uppfattningen hos många, inte minst bland många moderater, att han var en terrorist.

Sanningen är sällan så endimensionell som det lite för ofta målas upp som. Mandela har levt ett liv som radikal rebellisk, ledare för ANC:s militära gren, och så obekväm för makten att han fängslades och fick sitta alla de år som i många fall skulle skapat en hämndlysten och oresonlig människa. Men i Mandelas fall blev det istället en man som är det dom flesta idag förknippar honom med som landsfader och samhällsbyggare i sitt land.

Istället för hämnd förlät han, sökte försoning och en väg att ena det Sydafrika som han och befrielserörelsen uppmanade världen att bojkotta som en påtryckning mot de styrande. När han väl släpptes så satte han sig bokstavligen direkt vid samma bord som han kämpat emot och kom överens om en väg in i framtiden för Sydafrika. Det skedde givetvis också tack vare att Botha, de Klerk och övriga vita styrande i landet också var beredda till försoning.

Men det hade aldrig skett utan att Mandela var den man och människa med förmåga att se bortom primitiva kortsiktiga lösningar som inte var bra för människorna i Sydafrika. Han erkände brott och satt 27 år i fängelse, kom ut ifrån detta och lärde både sydafrikaner och världen vad förlåt och försoning innebär i praktiken.

Så givetvis är det en stor människa som har lämnat jordelivet, men han är och var denna stora människa i betydligt fler dimensioner än vad vi lärt oss känna igen sedan frigivningen 1990.

“No one is born hating another person because of the colour of his skin, or his background, or his religion. People must learn to hate, and if they can learn to hate, they can be taught to love, for love comes more naturally to the human heart than its opposite.”

En stor fråga för Sydafrika nu är hur arvet efter Mandela kommer att förvaltas. Man lyckades aldrig att ta sina visioner så långt som man önskade och kompromissade i många delar bort möjligheten att förändra Sydafrika fullt ut.

Det har under ganska många år kommit oroande rapporter om hur ledande företrädare i Sydafrika idag agerar på ett sätt som ligger långt ifrån vad jag tror att Nelson Mandela vill stå för. Landets president Jacob Zuma har definitivt inte ett sätt att agera och uttala sig som ligger i Mandelas linje och han har även kritiserats starkt av Desmond Tutu. Det positiva som finns att säga om Zuma är att han tar avstånd ifrån Zimbawes Robert Mugabe och hans diktatoriska sätt att leda grannlandet.

Även om tidigare ungdomsordföranden för ANC Julius Malema uteslöts ur partiet för ett antal kontroversiella uttalanden så är också han ett tecken på att Sydafrika har starka slitningar.

Mandela_2_0

Det kanske inte händer så mycket direkt, men jag är rädd för att den symbolik som finns i Mandela och vad han har gjort för Sydafrika är något som har hållit samman landet och hållit tillbaka starka krafter som när han nu inte längre finns i livet mycket väl kan explodera och skapa en situation som kan påverka hela södra Afrika.

Jag hoppas verkligen att arvet efter en av vår tids största och viktigaste personer är starkare än så.

En fråga man också kan ställa sig, och bör göra, är vilka personer som är dagens Mandela där vi inte på något självklart vis kan se att denna person går från att vara en radikal och rebellisk person som gör att vissa ser personen som en terrorist och många andra ser samma person som en frihetskämpe.

Vi har en benägenhet att i alldeles för hög grad måla både personer och grupper av människor i svart eller vitt när verkligheten i princip alltid är så mycket mer mångfasetterad.

“Out of the experience of an extraordinary human disaster that lasted too long, must be born a society of which all humanity will be proud.”

  • alltifisk

    Hej herr Kjellberg. Jag behöver hjälp med att du deletar ett gammalt inlägg jag gjorde 2009 i din blogg. Hur kommer jag i mailkontakt med dig så jag närmare kan beskriva vad det är?