Våra krav på elitidrottare är fullkomligt orimliga #blogg100

Jag läser om Charlotte Kalla och Anna Haag om vilka kommentarer och brev de får ifrån allmänheten om allt ifrån vad dom presterar i sin idrott till varför dom målar naglarna.

Detta har lett till att Kalla stängt av kommentarsfunktionen på sin blogg.

Vad det handlar om är samma typ av gränslösa tro att man kan säga och tycka vad som helst om en offentlig person. Det handlar inte om saklig kritik eller ens om något som har med deras idrott att göra.

Har man de senaste veckorna sett dokumentärerna om Carolina Klüft och Anja Pärson så inger det en så enormt stor respekt för vad ett liv vigt till sin idrott verkligen betyder. Det är givetvis i första hand inget annat än den personen det handlar om.

Samtidigt så är det naturligt att en elitidrottare skapar beundran och förväntningar från människor som vill se framgångar. Men det är när dessa förväntningar stegar utanför detta som människor istället låter sin egen besvikelse över de förväntningar som man själv satt upp inte infrias som det vänds emot den som viger hela sitt liv till sin idrott.

Jag ska villigt erkänna att jag kan svära över insatser som inte lever upp till mina förväntningar på en elitidrottare eller ett lag. Det ligger i sakens natur. På annat sätt kan inte idrott upplevas. Det handlar om glädje och besvikelser både för åskådaren och idrottaren och ofta går det säkerligen hand i hand. Jag kan också erkänna att jag skrivit besvikna kommentarer tidigare men som jag idag skulle hålla mig ifrån.

Men att hata och på fullkomligt oacceptabla sätt ifrågasätta deras prestationer som har så små marginaler mellan topp och botten, hopp och förtvivlan, framgång och misslyckade är något jag inte avser vara lika dömande för i fortsättningen. Kritik på saklig nivå, men aldrig nedlåtande omdömen om personen ifråga eller om saker som inte har något med själva prestationen att göra. Om jag nu någonsin har gjort det så ska det inte ske igen.

Samtidigt så är kraven kanske någonstans, på gott och ont, kopplade till de pengar som är kopplade till idrotten där kraven idag finns från så många andra håll än bara idrottaren själv och de närmast sörjande som kanske var fallet tidigare i högre utsträckning.

Jag vet inte, men samma hat som riktas mot offentliga personer i övrigt är oacceptabelt även när det handlar om elitidrottare som inte gör något annat än att prestera så bra som möjligt i sin idrott och därmed underhåller oss och skapar nerv i våra idrottsliga hjärtan. Förståelsen för detta borde vara enormt mycket större än vad den i allmänhet är.

 

Inlägg #024 från mig i #blogg100 som är ett initiativ av Fredrik Wass.