Är tiden inne för Anders Borg som Moderatledare? #blogg100

På sätt och vis vore det inte märkligt om Fredrik Reinfeldt skulle vilja få en något lugnare tillvaro än den han levt med i ett decennium nu. Att på det vis han och ett antal andra nyckelpersoner så i grunden ha förändrat det parti som misslyckades i valet 2002 är alldeles oavsett vilken politisk åskådning man har en bedrift av stora mått. Att dessutom lyckas ta makten och behålla den även i ytterligare ett val är även det historiskt.

Samtidigt är det så att tempo och medial fokusering garanterat sliter mycket mer på politiska företrädare idag än tidigare och jag tror inte att jag är ensam om att se ett betydligt tröttare Moderaterna nu än för 3-4 år sedan. Det tillsammans med att man inte har lyckats ta orden hela vägen i mål har gjort mig mer och mer skeptisk till hur mycket av partiets reformering som också har ambitionen att genomföras.

När Alliansens partiledare förbereder sig för “toppmöte” i Annie Lööfs Maramö så gör man det för att hitta en gemensam väg för att vinna även nästa års val. Frågan är om en av dom största punkterna då är att statsministern kommer att avgå som Moderaternas partiledare inom kort och att Anders Borg är hans tilltänkte efterträdare?

Det är i alla fall så som ryktena säger att målsättningen ser ut och oavsett om Anders Borg är en av dom allra viktigaste personerna bakom Moderaternas stora framgångar så tror jag att det skulle kunna ge en ganska stor skillnad i framtoning med honom som partiledare. Kanske är det han, en av huvudarkitekterna bakom de nya Moderaterna, som också kan föra partiets ambitioner i mål och på ett ännu bättre sätt förstärka partiets uttalade målsättningar.

Johan Westerholm skriver om att det även finns en dimension i att byta partiledare inom kort som även handlar om att stjäla fokus ifrån Socialdemokraterna.

Jag bedömer att ett besked kan komma inom sex veckor och att moderaterna då inleder en semi-öppen och till stora delar riggad process fram till sommaren. Varför?

För det första skulle ett besked inom sex veckor öppna för att man splittrar de politiska journalisterna och den mediala bevakning som annars S-kongressen i april skulle få. Våra kongresser brukar ge oss en skjuts uppåt i opinionen och ett avgångsbesked i samband med denna skulle effektivt bryta nacken av det initiativ vi skulle ha då. Vidare är denna kongress Stefan Löfvens första och den han kommer bli vald mer formellt korrekt på. Ett moderat utspel om att rotera in Anders Borg skulle självklart få Löfven att hamna i skuggan. I en skugga som skulle få månens baksida att verka ljus.

Genom att annonsera Reinfeldts avgång i slutet av mars skulle alltså Socialdemokraternas kongress i början av april definitivt få konkurrens.

Jag vet inte om det är så, eller om ryktet ens är sant, men visst låter det som något Borg, Reinfeldt och Schlingmann skulle ha kunnat komma fram till som en vinnande väg.

Av en händelse läste jag magasinet Arena på tåget hem idag och den intervju med Per Schlingmann som är med där i. Det är onekligen ingen osannolik tanke att hans sinne för PR har haft ett tungt finger med i vad som måste ses som en noga regisserad överlämning av makten i Moderaterna.

 

Inlägg #030 från mig i #blogg100 som är ett initiativ av Fredrik Wass.