“Så mycket bättre” har backat tillbaka till rätt nivå

Första året var magiskt bra. Förra året var en rejäl besvikelse.

Delvis berodde min besvikelse över “Så mycket bättre” förra året på att artisterna var fel. Ledin, Dahlgren och Philipsson som för mig är en kompistrio från ungefär samma miljö. Musikmässigt skiljer de sig åt, men det märktes att de känner varandra enormt väl och det tror jag har tog bort en del av de spänningar och den dynamik som fanns första året.

En annan sak som var ett stort problem förra året var att produktionen fokuserade alldeles för mycket på trams vid sidan om samtalen och musiken i samband med måltiderna. Det var faktiskt så att vi förra året inte ens fick höra hela låtar som framfördes.

I år är det en klar skillnad i uppsättningen av artister och inte minst har man i produktionen backat tillbaka och låter det självklara vara i fokus – artisten för “dagen” och den musik som framförs.

Gårdagens Olle Ljungström-program visar tydligt just detta på samma sätt som Pughs förra veckan. Artistmixen och musiken i fokus skapar en betydligt bättre balans och ett högre underhållningsvärde. I alla fall för mig.

Just Olle Ljungström är sett till vad jag brukar lyssna till den absoluta favoriten. Hans livsöde och den musik han har skapat är fantastisk. Hans “Jag och min far” är av många orsaker alltid en stor favorit.

Flera har gjort bra versioner av den. Bland annat Pernilla Andersson och Dregen. Men att Uggla gör den och dessutom så knäckande bra är fullkomligt otippat. Magiskt och djupt berörande från någon jag absolut inte hade förväntat mig detta ifrån.

Han är ingen favoritartist, långt därifrån, men han visar med det han gjorde igår att han är en stor artist när han lyckas skapa just sin egen låt av Ljungströms. Han tar “Jag och min far”, som tydligt är en låt där Olle Ljungström visar på en stor sorg över avståndet mellan honom och hans far och gör det till en låt som istället visar upp Magnus Ugglas stora kärlek till sin far och det arv han har fört vidare till sin egen son. Sorgen och det som gör att alla berörs så av hans version är att han inte var där för sin far när hans pappa dog.

TV4 har förhoppningsvis lärt sig och förstår att det inte är enskilda namn som är viktigast utan mixen av artister som gör “Så mycket bättre” till en succé. Det tillsammans med rätt fokus i produktionen.