Passion och gäsp i politiken

Jag har en längre tid tyckt att den svenska politiska debatten har gått på tomgång. Det tände till lite när Löfven tog över S men har därefter fortsatt att lunka fram utan att kunna skapa någon större entusiasm från min sida.

Det är mycket mer att recensera befintlig politik än att få ta del av riktigt spännande framtidspolitik. Kanske beroende på lågkonjunktur och kris runt om i Europa, men borde inte just det vara en grund att just komma fram med något nytt och spännande?

Just nu är det mest SD som drar nytta av tomgångsläget. Jag tror inte heller, med en veckas perspektiv, att krisen för SD kommer att påverka deras långsiktiga möjligheter. Det har varit en kraftfull debatt om vad som skett men den har inte nått ner till den breda allmänheten och påverkat deras insikter om SD.

Reaktionerna utanför den grupp som alltid reagerar och kommenterar politiska frågor är minimal. Det är i alla fall min snabba slutsats.Så länge övriga partier inte har förmåga att formulera problematiken på rätt sätt så kommer SD att fortsätta växa oavsett vad som skedde på Kungsgatan för mer än två år sedan.

Mary på Mina Moderata Karameller pratar i ett inlägg idag om att politiken har gått från passion till ett gäsp:

Just nu känns det som om politiken drivs av de interna processerna mer än av målen att förbättra och påverka samhället – som väl ändå någonstans var meningen. I alla fall med mitt engagemang.

Hennes utgångspunkt är hur partierna mer pratar om hur åldersfördelningen i partiorganisationen ska se ut än att se till vem som faktiskt har ett engagemang och ett driv som för partiet och politiken framåt.

Jag tror att det stämmer. Att ta en plats i ett parti och där kunna vara med och verkligen påverka på allvar är ett långt och mödosamt arbete fullt av paktbildande och ryggkliande på rätt personer för att ens ta sig in. Kanske inte på kommunal nivå, men definitivt på riksnivå.

Avståndet mellan människor och politiken är en orsak till SD:s framgångar. I det skapas ett förakt och missuppfattningar som gynnar deras sätt att argumentera. Det bygger mer på de etablerade partiernas tillkortakommanden än på SD:s egna meriter.