Mats Wilander är ute och yrar om svensk tennis

Att svensk tennis är nere på en nivå som vi sannolikt inte har varit sedan långt innan Björn Borg slog igenom, om ens någon gång i modern tid, är ett faktum som är svårt att säga emot.

Detta har Mats Wilander också konstaterat men han angriper detta faktum genom att påstå att det beror på att svenska ungdomar har det alldeles för bekvämt och att ingen är beredd att göra vad som krävs för att bli bra i en sport som tennis.

Jag skulle vilja påstå att det är kvalificerat skitsnack och en förklaring som i relation till annan svensk idrott och dess framgångar internationellt inte håller.

Svensk tennis har inte längre en världsstjärna och andra idrotter med detta har varit betydligt mer framgångsrika på senare år. Om det Wilander påstår skulle stämma borde vi inte se nya svenska idrottare på världsnivå i den omfattning som vi ändå ser. Om det stämde borde det inte heller där finnas en vilja att göra vad som krävs i idrotter som är lika krävande eller kanske ännu mer krävande än tennis.

Dessutom är tennis en sport som fortfarande ger en enorm ekonomisk utväxling om man lyckas vilket inte alls är fallet i andra idrotter där svenska lyckas.

Unga svenskar är inte beredda att göra vad som krävs för att bli bra i tennis men det betyder inte att unga svenskar inte är beredda att göra vad som krävs i andra idrotter. Det kanske är så enkelt att en talang idag väljer bort den tennis som samma talang hade valt för 20-25 år sedan?

Ofta krävs det en fixstjärna i ett litet land som Sverige för att unga talanger ska välja just den idrotten. Svensk tennis har inte haft någon sådan på 20 år.