Perspektiv på idrottsföreningars kortsiktiga fokus

Efter mitt inlägg i förra veckan om konkursdrabbade Dalsjöfors GoIF så har bloggen Footballmaganagement.se skrivit ett mycket läsvärt inlägg som tar sin utgångspunkt i Dalsjöfors och hur Östers IF:s dam- och herrfotboll har tvingats tänka om för att långsiktigt lyckas:

Ett grundproblem är att man tänker för kortsiktigt, inte tillräckligt strategiskt. Fokus sätts på “nästa säsong”. Många har därmed svårt att acceptera en degradering när man väl fått ett aldrig så oväntat avancemang. Först pratar man om en långsiktig satsning… och sedan när det börjar se allt sämre ut, börjar paniken sprida sig och …. man börjar sprida pengar omkring sig.

Ett mer strategiskt tänkande hade varit att från början se året i allsvenskan som ett läroår och kanske till och med ett år som man kan skapa ett litet överskott – tack vare den kraftigt höjda EFD-bidraget – och sedan tänka sig år tre vara tillbaka i allsvenskan, starkare på alla plan. Då får man inte panik när poängen uteblir, utan accepterar helt enkelt situationen. För man ser ett annat mål än “klara sig kvar till varje pris”.

Jag märker dock att många har svårt med detta strategiska tänkande. De kan vara duktiga ledare och duktiga ekonomer utan att för den skull vara skickliga i strategiskt tänkande. Det kan därför vara användbart att ta in sådan kompetens utifrån när man befinner sig i utmanande (roliga, såväl som mindre roliga) situationer.

Jag kan hålla med om mycket av vad som sägs ovan. Dock kan jag tänka att både den ekonomiska och strategiska biten borde finnas med från början. I Dalsjöfors fall har båda uppenbarligen helt saknats.

Samtidigt är det också så att hur strategisk en idrottsförening idag än är så finns det yttre faktorer som påverkar möjligheterna att fullfölja den upplagda planen.

Det gäller att vara så öppen som möjligt med hur den långsiktiga planen ser ut, och därmed så försiktig med den kortsiktiga målsättningen för kommande säsong, som det bara går för att inte riskera att få backa och ta beslut som inte  är strategiska under press. Det är när detta sker som tränare sparkas och spelare köps in till för hög kostnad utan en klar plan över varför det sker för att uppfylla den långsiktiga planen.

Med tanke på hur mycket pengar en idrottsförening på hög nivå idag omsätter så ligger det i det ledarskap jag ifrågasatte både ekonomiskt och strategiskt kunnande.