Socialdemokraterna har ett berg att bestiga från den djupaste dalen
Partiordförande Juholt har sin stora beskärda del av ansvaret för var Socialdemokraterna i dag befinner sig.
Under hans tid har det som kommit ut ur hans mun och det som inte kommit fram i form av ny politik lett till vad man i det närmaste kan kalla fritt fall för det största partiet.
Det som i två dagar har utspelat sig på Sveavägen 68 är bara en i raden av bisarra delar i berättelsen om förfallet och alldeles oavsett vem som vinner den här ronden så kvarstår faktum att Socialdemokraternas förtroende och självförtroende sannolikt aldrig har varit lägre än vad det är just nu.
Med en envis Håkan Juholt kvar kommer det bli enormt svårt att återupprätta en stabilitet och en bas att stå på där väljarna kan komma tillbaka och känna att det är värt att rösta på Socialdemokraterna.
Men Håkan Juholt borta från posten skulle inte heller det vara någon speciellt mycket enklare väg tillbaka. Håkan Juholt är bara symptomen och en del av sjukdomstillståndet i partiet. Men de djupaste problemen är betydligt mer komplicerade än att återigen byta partiledare.
Moment 22 kan det tyckas och till detta kommer en ny vänsterledare ett miljöparti som stegrar i förtroende.
Frågan som behöver få ett svar för att Socialdemokraternas riktiga comeback ska kunna grundläggas är varför man ska lägga sitt förtroende på partiet och varför det inte istället är Miljöpartiet, Vänsterpartiet eller Moderaterna som är alternativet?
Jag har tjatat ända sedan mitten på 00-talet om att Socialdemokraterna saknar visioner och en berättelse om Sverige in i framtiden. Jag trodde att det var Göran Persson som tappat lusten och att det var hans håglöshet som gav förlusten 2006. När sedan Mona Sahlin kom istället, och inte lyckades driva fram något nytt mer än ett treparti-samarbete, som egentligen skulle varit två partier, så var det bara en uppföljning av vad som uppenbarligen pågått under längre tid.
Partiets företrädare har under lång tid inte haft förmågan att modernisera sitt parti tillräckligt och när det dessutom har saknats en ny karismatisk ledare som lyckats skapa en känsla av framtid omkring sig så står man nu där man gör med Håkan Juholt som en misstrodd ledare och en ledning som i övrigt mest tycks vara oförmögen att skapa någon form av lugn och ro och förnyelse omkring sig.
Hur i hela världen ska man lyckas skapa förtroende och nya entusiastiska medlemmar när inte ens de gamla och garvade medlemmarna på olika nivåer längre vill vara med?
Socialdemokraterna är nu inte bara ett parti i kris det är dessutom ett parti som håller på att brytas isär i synen på sin partiledares framtid.