Det (s)tora partiets ledare

Har just lyssnat på Ekots lördagsintervju med Håkan Juholt och har en del ytterligare funderingar.

För Håkan Juholt är det bara valet som räknas som ett betyg på sig själv och den politik han vill föra fram. Det är 1000 dagar kvar innan den enda opintionsundersökning som han räknar med ska ske. Valet 2014 är denna dag.

Juholt rekryterar ständigt nya medarbetare som ska komplettera honom, säger han. Det låter ju bra, men det är ändå enorma brister han har visat upp på 7 månader och bedömningen om honom ligger så nära den han för ett år sedan gjorde om sig själv som ny partiledare när han fick frågan om han skulle kunna efterträda Mona Sahlin, som man kan komma.

Den blld han själv målade upp av sig själv är den bästa bild som finns. Det är detta han nu ständigt rekryterar nya medarbetare för att kunna kompensera bristerna i.

Jag vet inte om jag någonsin har upplevt en partiledare i något annat parti som så har så många brister att kompensera upp för och där han själv dessutom håller med om det. Det är givetvis bra med självinsikt och att man själv fokuserar på sina starka sidor.

Men frågan är hur några medarbetare i världen ska lyckas hålla Håkan Juholt borta ifrån att av spontanitet, eller kanske i vissa fall ren okunnighet, gång efter gång uttalar sig på ett sätt som skapar rubriker med helt fel fokus.

Håkan Juholt är en stark retoriker, men när retoriken slår fel så blir det dubbelt värre. Frågan om att vägra ställa upp i Agenda på grund av att SVT vill fortsätta ställa upp partierna på samma vis som man alltid gjort är ett färskt exempel på detta.

Ett antal andra exempel på detta har vi också sett på de sju månader som gått sedan Juholt tog över.

Arga socialdemokrater kan fortsätta hur länge som helst med påståendet att deras ledare är förföljd av media. Men det spelar ingen roll.

Om Mona Sahlin sades det att hon var hårdare granskad och förföljd av media för att hon var kvinna. 

För Håkan Juholt handlar det om, enligt egen utsago, att han är ledare för det största partiet och att han ska granskas hårdare än alla andra.

Innebörden i det hade man kanske kunnat säga är exakt vad som sker, men de rubriker som Juholt har haft mängder av på sju månader är inte i närheten av att bero så mycket på att han är det (s)tora partiets ledare som att han faktiskt har satt sig själv i klistret och gjort sig förtjänt av de allra flesta av de rubriker och granskningar som har skett.

Om den starka retorikern Håkan Juholt ska lyckas lyfta och kravla sig upp för den enorma backe som ligger framför honom så kräver det att retoriken går hand i hand med sanningen, partiet och väljarnas syn på vad som behöver göras för Sveriges bästa.

 

 

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *