KDU ger stöd åt Odell och jag fattar ingenting

Mats Odell har varit en del av Kristdemokraternas ledning, i olika roller, sedan tidigt 70-tal. Först som ordförande i ungdomsförbundet och sedan 1988 som ledamot i partistyrelsen.

Det finns ingen annan i partistyrelsen som har den erfarenhet, och som har varit med i såväl medgång som motgång, som Odell har. Han har en erfarenhet och ett ansvar som andre vice ordförande och gruppledare för partiet i riksdagen. Han agerar nu inte enbart utifrån egen övertygelse utan därför att andra runt omkring honom har indikerat att han har ett stöd som kan räcka.

Som jag skrev redan i förra veckan så besitter han säkerligen med sin erfarenhet en stor kompetens som politiker, men han utstrålar definitivt inte vad jag ser framför mig krävs av en partiledare som ska driva sitt parti i en nödvändig förändringsprocess för att få behålla sin plats i politikens finrum efter valet 2014.

Med detta som bakgrund är det fullkomligt obegripligt hur KDU, partiets ungdomsförbund, med deras förbundsordförande Aron Modig i spetsen idag ger sitt stöd till Mats Odell och bland annat motiverar det på följande vis:

Vår erfarenhet av Odell är att han besitter en god förmåga att diskutera såväl ekonomiska som sociala frågor och att han visar på en stridslust som ingen annan inom partiet. För oss står det klart att Mats Odell både är den person som har förmågan att kommunicera de politiska idéerna på ett bra sätt och som dessutom visat prov på goda ledaregenskaper.

Odell visar stridslust som ingen annan inom partiet, säger Modig.

För mig är detta inget annat än ett enormt stort fattigdomsbevis som vi får se prov på när framtiden i partiet förordar det som för de allra flesta av oss andra signalerar något helt annat. Att Odell är den i partiet som visar störst mått av stridslust är inget att vara stolt över.

Odell har inte minst ett stort ansvar för den politik som partiet har bedrivit sedan Göran Hägglund blev partiledare. 

Allt det som nu sker luktar mer och mer av bitter personstrid än av en ambition att ta partiet ut ur en politisk identitetskris och dagens besked från partiets framtid stängde, om man får som man vill, tydligt och kraftfullt dörren till ett riksdagsliv efter valet 2014.

Ser man till ett antal olika utspel av Hägglund genom åren så är känslan snarare att hans vilja att förändra partiet inte har mottagits speciell väl av ett parti som snarare vill konservera sig själva i Alf Svenssons anda.

Okej att ungdomsförbundet vill ha en annan ledare än Hägglund. Men leta då där ni borde stå. I framtiden.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *