Orsaken till att Elfsborg inte vinner Allsvenskan är…

Det är en slags hatkärlek jag har till IF Elfsborg från Borås.

För mig är Blåvitt det enda tänkbara laget att hålla på. Så har det alltid varit. Men när man är uppväxt i en bygd som Sjuhäradsbygden, har bott i Borås under ett antal år och alla andra haft just Elfsborg som en fotbollsande som vilat över allt som har med den sporten på elitnivå att göra så går det inte heller att undvika att följa vad som sker med klubben.

Fram till guldet 2006 var det en kamp för att föreningen skulle ta kål på de historiska monster från svunna tider som vilade över klubben. Efter Stefan Andreassons, och ett antal andra personers, intåg i klubbens ledning så har klubben haft en stabil nivå. Bland landets fyra bästa föreningar ända sedan guldåret 2006. Han skapade stabilitet i en klubb som inte hade detta i början av 2000-talet och har också, givetvis tillsammans med andra, skapat en helt annan proffessionell bild av klubben. 

Trots detta har man inte någon gång efter guldet 2006 lyckats att vinna igen och man kommer, med tre matcher kvar att spela, inte att göra det nu heller. Det blir ytterligare ett år bland dom fyra bästa, men ändå inte allra överst.

Det går att spekulera i all oändlighet om vad detta beror på. Själv var jag redan i maj inne på att om man inte vinner i år så är det tränare Magnus Haglunds sista år i klubben. Vi får se hur det blir med detta.

Som jag inledde med är det en hatkärlek det handlar om och jag har inte kunnat låta bli att fundera över vad mer det finns för faktorer som gör att Elfsborg inte vinner Allsvenskan efter 2006. Igår kom jag på det.

Det finns en röd tråd alla år efter guldet 2006 som man inte kan komma bort ifrån. Elfsborg har själva sedan 2005 en fin arena, Borås Arena, som man spelar sina hemmamatcher på. Där är man åren efter guldet totalt sett förlorat 6 matcher på 5 säsonger (den här inräknad) och är sett till detta i princip varje år i nivå med de som vunnit guldet. Samma sak är det i år.

Det är istället på bortaplan som man varje år förlorar tillräckligt mycket för att inte kunna vinna guldet. Låter som en enkel förklaring. Man klarar inte av att vinna på bortaplan.

Men det finns en till faktor i detta som är det som jag kom på igår kväll. Det handlar om gräset.

För om vi bortser från de fåtal förluster som kommer på Borås Arena, en varje år utom -07 när det blev två, så har man på bortaplan förlorat 25 matcher säsongerna 2007 fram till idag i slutskedet av 2011 års allsvenska. Av dessa 25 förluster har 23  kommit mot motståndare som på sin hemmaplan har naturgräs. Bara två förluster på bortaplan på snart fem säsonger har kommit mot lag som spelar på konstgräs.

Nu kan man ju säga att det inte är så konstigt att de flesta förlusterna på bortaplan kommer mot lag som har naturgräs att spela på då merparten av alla arenor fortfarande har just detta som underlag. Men likt förbannat är det så att 23 av 25 förluster på bortaplan, och 23 av 31 förluster totalt under dessa fem säsonger har kommit på riktigt gräs.

Någonstans tror jag att en del av förklaringen finns att finna i detta. Elfsborgsspelarna är så vana vid att träna på perfekta planer att man när det blir en gammal hederlig gräsplan som inte håller toppform helt enkelt inte klarar av att spela det spel man tänkt sig. Istället är motståndarna mer vana vid hur en match på sämre underlag måste hanteras. Det omvända gäller självfallet alla lag som kommer till Borås Arena och alltid får spelar på ett snabbt, perfekt underlag som dom inte är lika vana vid. Där har Elfsborg den fördel man sedan vänder till en nackdel på bortamatchernas risigare underlag.

Nu vet ju inte jag om Elfsborg alltid tränar på perfekta planer. Man kanske ger sig ut i Sjuhäradsbygden och testar på gamla hederliga, vattensjuka och ojämna, gräsplaner mellan varven. Men jag har svårt att tro det. Kanske är det också så att man är smärtsamt medvetna om problematiken i Elfsborg, men i så fall kan man tänka att man borde ha funnit nyckeln till en förbättring någonstans på vägen. 

Årets säsong visar inte det då den faktiskt räknat i antalet förluster redan är den sämsta sedan guldåret. Åtta förluster varav sju på bortaplan, spelade på naturgräs, är facit med tre matcher kvar.

Är det så att man inte i tillräckligt hög grad anpassar sig till underlaget och spelar ett spel som passar detta bättre än att spela för mycket "konstgrässpel"?

Om man ser detta i ett lite vidare perspektiv än just IF Elfsborg från Borås så kan det faktiskt vara så att utbredningen av konstgräsplaner runt om i landet kan få en enormt negativ rekyl om det inte samtidigt är så att man klarar av att lira fotboll även på en plan som inte är just perfekt varje gång man tränar eller spelar match.

Efter det att jag suttit och funderat på just Elfsborgs problematik en stund så är det faktist detta som bekymrar mig betydligt mer om man ser till svensk fotboll som helhet.

Avslutningsvis; det här är funderingar om vad som kan vara ett starkt vägande skäl att IF Elfsborg inte lyckas fullt ut trots att man varje år är favorittippade. 

Vad tror ni som är Elfsborgsfans och som kanske även är med och ser laget på en hel del bortamatcher? Ligger det något i min teori eller är jag helt ute och cyklar? Kom gärna med seriösa kommentarer och synpunkter.