Uppkopplad eller nedkopplad är fel frågeställning

Allt kan missbrukas.

Den digitala utvecklingen är ett sådant område och det som skett de senaste 15 åren kan också missbrukas på alla tänkbara sätt precis som att den av skeptiker och förbudsivrare kan regleras på minst lika många sätt.

Fixeringen och fascinationen kring den utveckling som har skett leder för en intresserad lätt till att man dras med i hyper och tror att det man upplever är det där som kommer att förändra mänskligheten för alltid. När man väl sansar sig så inser man ofta att det kanske inte riktigt är så. Det som verkligen förändrar allt för den breda massan är det som byggs upp sakta men säkert och har sällan med de riktiga nördarna att göra.

Den debatt som har pågått ett tag nu och som handlar om att vår ständigt uppkopplade tillvaro behöver ta ett steg tillbaka känns felfokuserad.

För precis som jag inleder det hela med så kan allt missbrukas. Men det innebär inte att vi behöver föra en generell nedkopplingsdebatt som lutar över till att nästan se de som väljer att leva sina liv mer eller mindre ständigt uppkopplade som en sämre människa. 

Allt handlar om balans i förhållande till allt annat i livet och att trivas med tillvaron. 

Att vara helt nedkopplad från vad som läggs in i det begreppet av skeptikerna är inget alternativ om man vill leva ett liv i nuet. Det finns ingen anledning att i annat än rent forskningssyfte se vad som händer om man gör vad Susan Maushart och hennes familj gjorde när de levde offline i ett halvår.

Early adopters är viktiga för att lyfta fram och testa allt nytt som kommer och analysera olika delar av det hela. Samma early adopters och framskjutande personligheter har också ett ansvar att undvika en von oben-attityd gentemot andra i sin digitala omgivning.

Generellt sett tycker jag att dessa frontfigurer lyckas väl med detta. Det finns säkert exempel på motsatsen men det kanske mer har att göra med en mänslig analogt dålig dag än en generellt taskig attityd till sin omgivning.

Det som inte får blandas samman är den klyfta som jag och flera tror håller på att uppstå mellan olika grupper i samhället. Den frågeställningen är en betydligt mer allvarlig sak att fundera på och hitta vägar ut ur än huruvida vi är ständigt uppkopplade eller inte. I detta finns en av dom viktigaste sakerna att fundera över.

Det andra handlar om hur överreaktioner av olika slag hotar att inskränka möjligheten att fritt använda och uttrycka oss. Det räcker att gå till kravallerna i London för ett tag sedan för att se den senaste kraftiga överreaktionen från ledande politiker. 

Personligen har jag en längre tid funderat över vad det egentligen är som jag vill använda allt fantastiskt som finns på internet till. Jag kan fortfarande inte låta bli att testa alla nya sajter, appar och funktioner som kommer i min väg. En del fäster sig och blir något jag finner som något bra, men faktum är att det sker betydligt mer sällan idag än för något år sedan.

Istället handlar funderingarna om hur jag kan samla ihop min digitala existens och skapa en egen röd tråd i det hela som fyller en funktion. Jag har exempelvis så här långt haft mycket svårt att finna en vettig anledning att engagera mig i Google+ mer än att jag finns där. Där förstår jag helt enkelt inte profeternas hallelujah och snack om den ena eller andra tjänstens död.

En annan sak som jag nog kommer att avstå ifrån är positioneringstjänster som Foursquare och Gowalla. Jag gjorde ett tappert försök att finna en vettig användning av Foursquare för någon vecka sedan, men det blir mer som ett spel än att det fyller någon vettig funktion. Jag kommer att koppla mina bilder tagna i Instagram till Foursquare, men inte hålla på och checka in mig separat.

Det som istället har skett med Twitter och som nu kommer att ske med Facebook, där man automatiskt kan välja att koppla uppdateringar till att även uppdatera ens postion är en annan sak. Då kräver det inte någon extra åtgärd som för mig inte fyller någon vettig funktion så som tjänsterna ser ut idag.

För mig handlar det om att samla ihop dom digitala fåren. Det är detta jag påbörjat under sommaren och som jag tänkt mig fortsätta under hösten. Slänga, skala bort, sortera, optimera och hitta nya relevanta roligheter.

Jag tror helt enkelt att vi går in i en annan fas där det inte i först hand handlar om att vara uppkopplad eller inte utan om att vara uppkopplad på det vis som passar var och en och som fyller en funktion i den personens liv precis som allt annat i livet.

Det kanske också handlar om att det, precis som jag nämner i fallet med positioneringstjänsterna, ska ske en vettig koppling mellan analogt och digitalt och där exempelvis kopplingen mellan träning och hälsa till sociala medier har fått en kraftig uppgång senaste halvåret.

Under alla omständigheter handlar det om att det är individens val som ska gälla både i vad som används, hur mycket och i hur hög grad man vill dela med sig om sig själv till andra.

Andra bloggar om twitter, sociala medier, nedkopplad, facebook, samhälle