Rätt vanor vinner över vilken diet man går på

Den ständiga kampen om vilken typ av mat vi ska äta går vidare i en oändlig match om att vara mest övertygande.

Det är klart att det spelar roll vad vi stoppar i oss, och inte minst hur mycket, men nånstans är det inte benämningen på metoden som används som är avgörande utan om plus och minus i relationen intag och förbränning.

Det som är allra mest avgörande vid sidan om att rent generellt inte överkonsumera mat är faktiskt den bistra men enkla sanningen att skaffa sig vanor som är sunda. 

Själv varandes en spinkis som har problem att passera 70 kg är det givetvis provocerande att tala om för andra att det inte är så jävla svårt. Men om jag istället tar exemplet med en till mig närstående person som på ett halvår har gått ner 16 kg från nästan 100 ner till strax över 80 så blir det kanske en annan och mindre provocerande sak.

Det den här personen har gjort är till synes mer eller mindre ingenting om man ser till intag och förbränning genom motion/träning, I alla fall är detta marginellt.

Det som istället är den stora och makalösa skillnaden som på ett halvår har inneburit 16 kg mindre att bära på, med ett lägre blodtryck och ett allmänt ökat välmående som resultat, är att börja äta den mat som intas varje dag vid regelbunda tider sex gånger per dag istället för två eller kanske tre gånger.

Jag säger inte att något är enkelt, men så här till synes enkelt kan det faktiskt vara att vända något negativt och jobbigt rent kroppsligt till något helt annat på bara ett halvår.

Det krävs vilja, men det visar att lösningen absolut inte behöver vara en metod där viss mat ska uteslutas och annan mat överkonsumeras för att gå ner i vikt.

Andra bloggar om , , , ,