Myllylä – ett tragiskt människoöde men ingen stor idrottsman

Mika Myllylä är ett skolboksexempel på ett tragiskt människoöde. Han var den hyllade idrottsstjärnan som fick betala ett mycket högt pris för sina framgångar.

Avslöjandet vid VM 2001 kapade med ett yxslag sönder det som visade sig vara en framgång bygd på fusk och Myllylä fick trots envisa försök aldrig den upprättelse han själv påstod borde ske.

Han var stämplad som en fuskare och lyckades aldrig ta sig tillbaka efter avstängningen. Uppenbarligen så ledde det hela hans liv ner till en botten som han aldrig lyckades ta sig upp ifrån.

Från hyllad olympisk mästare och världsmästare till en hatad och föraktad före detta idrottsman och fuskare har han nu avlidit ensam i sitt hem 41 år gammal.

Han var inte ensam om att vara en del av de dopade finska skidframgångarna. Flera av hans kompisar tog sig ur det hela och fick nya framgångar efter avstängningen. Mika Myllylä har tveklöst fått betala det högsta priset av alla inblandade i den finska dopingskandalen.

Det är tragiskt men det är knappast en anledning att idag hylla honom som en stor idrottsman. Där finns en gräns och ett ställningstagande att göra om man anser att doping inte hör hemma i idrotten. Ska vi hylla Johan Mühlegg för hans framgångar innan han åkte dit också?

Vi måste givetvis skilja på vad en idrottsman har gjort i sin iver att vinna framgång i sin idrottskarriär och samma människa utanför tävlingsarenorna. Just därför kan jag inte på villkors vis se Myllylä, Mühlegg, Linda Haglund eller Tomas Johansson som stora idrottsmän och kvinnor.

Jag undrar hur många andra idrottsmän som fortfarande balanserar på samma slaka lina av framgångar uppbyggda på doping?

 

 

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *