Marks Kommuns hantering av sociala ärenden behöver ta timeout

Jag vet inte riktigt vad man ska säga om Marks Kommun och dess socialförvaltning.

Vi har inte ens hunnit se bläcket torka på beslutet om att de två barnen som varit en följetong nu ska flytta tillbaka till den familj där de bodde sina första år innan ett nytt till synes mycket kontroversiellt LVU har genomförts där tre barn hämtats på dagis och skola utan föräldrarnas vetskap.

I det första fallet som kanske fick sitt avgörande i veckan är det ingen som anser att det var korrekt att agera så som man gjorde från början. Marks Kommun agerade felaktigt. Punkt.

Däremot är jag som utomstående bedömare av det som är offentligt inte glasklar över om veckans beslut är rätt eller fel. Tiden som har gått sedan det felaktiga beslutet togs är en faktor som inte kan gå obemärkt förbi och alldeles oavsett vilken förmåga den biologiska mamman har att ta hand om sina barn själv så ska hon ändå vara en fortsatt del av barnens liv och då är en bra dialog med den familj där barnen bor viktig.

Jag tyckte att beslutet som togs i mars var bra. Jag är inte lika säker på om det nya beslutet är det rätta och jag tror inte att någon av oss som inte har alla fakta på bordet kan veta det.

Det ligger mycket sanning i det som Röda Berget skriver i sitt inlägg "Omhändertaganden och vårdnadstvister är ett minfält":

Sant att det görs misstag när barn omhändertas och vårdnadstvister avgörs, och där har media en viktig roll att avslöja missgrepp. Men det är viktigt att media och vi som mediekonsumenter inser att vi inte alltid har hela bilden. Jag har väldigt svårt att ta ställning i en fråga där den avgörande biten information kan ligga dold i en sekretessbelagd utredning.

Kanske är det så att Uppdrag Granskning och Janne Josefsson paradoxalt nog har varit med och påverkat min skepsis som egentligen är en irritation över att man inte lyckas låta barnen vara de huvudpersoner, de enda, som borde existera i det här fallet. Det är barnens bästa det handlar om och det är deras framtid som om möjligt ska läggas en grund för. I mina ögon har Uppdrag Granskning i alldeles för hög grad gjort familjen där barnen bodde innan det felaktiga beslutet till huvudpersoner som vi ska tycka synd om.

Missförstå mig inte. Det finns självklart stora sympatier även från mig för den oerhört jobbiga och felaktiga situation som de har tvingats gå igenom på grund av hur Marks Kommun har agerat. Jag har full förståelse för deras enorma kampvilja och vad det är dom har velat uppnå. Men alldeles oavsett detta så är det inte dom det handlar om utan om de två barnen. Det handlar inte i första hand om att rätta ett felaktigt beslut till denna familjs fördel. Det handlar om att göra om och göra rätt för de båda barnens allra bästa.

Att göra om och göra rätt innebär inte nödvändigtvis att ett återställande är det rätta. Det kan vara så, men det behöver inte vara det.

Alldeles oavsett min tveksamhet i det tidigare fallet så visar detta nya ärendet som nu är under uppsegling att Marks Kommun inte har kommit tillrätta med hur man hanterar ärenden på ett trovärdigt sätt. Ur askan in i elden.