Det finns en Ove Sundberg överallt runt omkring oss

Det går att kalla Ove Sundberg i "Solsidan" för en buskis-figur, men då har man lyckats undvika alla de verkliga Ove Sundberg som finns överallt omkring oss och som drabbar oss på olika ställen och sätt i livet.

Själv hade jag förmånen att träffa min Ove Sundberg under några år under 90-talet. En förmån för att det idag finns så många anektoder att återberätta som är precis sådär osannolika som just en Ove Sundberg kan vara. 

Det är en person som med hela sitt sätt att vara visar upp en obeskrivlig förmåga att tränga sig på andra människor, fälla kommentarer som inte har någon som helst sans och göra saker som visar upp en komplett och osviklig snålhet i sann Ove Sundberg-anda i alla tänkbara och otänkbara situationer.

Min Ove Sundberg kunde exempelvis fråga en jobbarkompis vid frukostbordet som hade skiva skinka dubbelvikt på smörgåsen varför han inte delade den och om barnen inte fick någon skinka.

Han gjorde även så att han återanvände Risifrutti-burkar, från jobbet, och gjorde egen risifrutti till sina barn med ny gröt och en klick sylt i sidobehållaren.

Att lyckas snika till sig gratis fika eller pizza från pizzerian i samma hus var en självklarhet. 

Varje dag tog han med sig sina plastbestick, som det företaget på den tiden försåg sin personal med för lunchen, hem i lunchlådan. Dessa diskade han sedan omsorgsfullt hemma och så tog familjen med sig dessa gratisbestick ut på sin husvagnssemester varje sommar.

På dessa husvagnssemestrar var det regel att i allra möjligaste mån undvika att tvingas hyra en plats på en camping. Istället gällde det att parkera så när det var möjligt så att de, hela familjen, kunde smälta in i campingomgivningen och snylta på toaletter, duschar och matlagningsmöjligheter som där fanns. Att smita in genom häcken var standard…

Hemma vid sitt pyttelilla hus handlade det också om att hålla i slantarna/uppräthålla snålheten. 

När det krävdes en dränering runt huset slog han på stort och hyrde en liten traktorgrävare för att utföra grävjobbet på egen hand. Smart kan tyckas, men när han för att minimera antalet dygnshyror körde den jävla traktorgrävaren hela dagen och större delen av natten så frestade det rejält på grannsämjan och deras nattsömn. Men billigt blev det.

Han kunde lasta personbilen fulla av söndriga lastpallar för att sedan kunna elda upp detta i sin panna.

Att allt som hade med pengar att göra var på blodigt allvar för honom bevisar om inte annat mitt skämt när jag lovade honom att få min gamla bil om han kunde göra 50 situps. Luktsinnet efter att utan någon skam i kroppen sniffa upp allt som var en gratismöjlighet var enorm.

Snålheten kunde man leva med. Det var mest bara roligt. Men hans sätt att vara allmänt påträngande var ändå det allra värsta. Han visst precis allt och hade inga gränser för var det kanske inte var läge att säga något och när man kunde prata på. När jag skulle åka iväg på julledighet med min dåvarande flickvän till hennes föräldrar kunde han glatt säga "hälsa svärmor och svärfar!" fast att han inte hade en susning om vare sig var de bodde, vad dom hette eller något mer än att de var just "svärmor och svärfar".

Han kunde, tvärtemot allt som hade med hans uppdrag att göra, sitta och ringa upp kunder och diskutera väder, vind och något frågetecken med en beställning. Vi kunde klocka hans telefontid till 40 minuter av en timme i ett uppdrag där det kanske vore berättigat med max 10 minuter av samma timme.

Det är som ni förstår både komiskt och tragistk på samma gång. En enorm snålhet, en social förmåga utan några som helst gränser och en total oförmåga att förstå varför människor reagerar över detta beteende sammantaget.

Man kan möjligtvis se detta som drag av buskis, men att det finns en massa Ove Sundberg runt omkring oss i verkliga livet råder det ingen som helst tvekan om. Men att kalla det för just buskis är att distansera sig ifrån hur det ser ut i verkliga livet omkring oss alla.

För övrigt är det allra mest slående den utseendemässiga likheten mellan min Ove Sundberg och den Ove som vi varje söndag ser i "Solsidan". Tar han av sig glasögonen i något avsnitt så är det mitt i prick!

Andra bloggar om ove sundberg, solsidan