Dags att sluta fajtas om Stieg Larssons eftermäle

Det är vid många tillfällen som vi har fått höra Eva Gabrielsson, författaren Stieg Larssons sambo, spy ut sin galla och sin anklagelser mot Larssons bror och pappa över hur de hanterat arvet efter honom.

Familjen Larsson har valt att till största delen vara tysta och bara uttalat sig i mycket små portioner. Ändå fram till nu när Eva Gabrielsson har givit ut sin bok och man uppenbarligen känner att det inte längre bara går att ta emot vad man anser är fullkomliga felaktigheter från Gabrielssons sida.

Man har satt upp en sajt, Moggliden.com, som "kommer att kompletteras med mer fakta och bakgrunder om Stieg Larssons gärning och hur Moggliden AB kommer att förvalta hans arv."

Just nu innehåller den ett pressmeddelande och en lång genomgång av vad man anser är direkta felaktigheter i den beskrivning som Eva Gabrielsson framställer i sin bok.

Vi vet att Eva Gabrielsson kommer att fortsätta på sin envetna linje, den vi senast såg när hon gästade Skavlan, och som innehåller så många saker som orimligtvis kan vara sant för mer än henne.

Det finns alltid två sidor av samma mynt, men jag vet i alla fall var jag skulle satsa mina pengar om det handlade om den som har störst trovärdighet, sans och balans i den här tragiska soppan.

I den långa genomgången som sker som ett svar på Gabrielssons bok fäster jag mig särskilt vid en sak, något som är helt grundläggande i allt detta:

Sid 24: ”Stieg och jag hade inte varit på Joakims bröllop”

Jag och min hustru hade inget bröllop, utan vi registrerade oss bara. Min frus bröder var för övrigt inte heller där och inte heller några vänner eller bekanta. Bara våra föräldrar och två systrar till min fru var där som vittnen. Stieg retade mig ibland för att jag hade gift mig. Man kan aldrig äga en annan människa och han skulle aldrig gifta sig, menade han. Jag sa att det handlade om vad som händer om någon dör.

Det är den allra sista raden i det här citatet som är det som Eva Gabrielsson och Stieg Larsson inte såg till att göra – Jag sa att det handlade om vad som händer om någon dör.

Hade dom varit gifta, eller i alla fall sett till att på annat sätt juridiskt knyta sig vid varandra, så skulle Eva Gabrielsson aldrig ha behövt bedriva detta tragiska skyttegravs-krig med familjen Larsson.