En fet comeback att vänta inom socialdemokratin

Det är fascinerande att följa spelet som pågår i media där olika kandidater att efterträda Mona Sahlin säger ja, nej, nja eller något annat tvetydigt.

Vissa säger nej och är tysta. Andra har börjat förstå att det finns ett stöd för sitt eget namn och säger att om frågan kommer skulle det bli ett ja. En del pratar just de visioner och den förändring som partiet så väl behöver.

Frågan är var det hela landar när valberedningen inom kort ska bli mer konkreta. Att döma av media så handlar det om Sven-Erik Östberberg, som nog kan tänka sig att kandidera om han får frågan, och om Pär Nuder som gör som Göran Persson gjorde. Han säger nej oftare än han får frågan.

Som outsider nämns Veronica Palm och den oväntade uppstickaren Lena Sommestad.

Just Sommestad är den enda av de fyra som öppet pratar politik och förändring dag efter dag. Det är kring henne det finns en öppen debatt om vilken riktning partiet ska ta. Läs hennes blogg och fundera över hur mycket av denna offentliga debatt det finns runt övriga seriöst nämnda kandidater.

Runt övriga tre namn är det i det offentliga samtalet ganska tyst. En tystnad som istället fylls i av spekulationer.

Om det nu skulle landa i att Nuder gör en Persson, säger nej så länge han bara kan för att sedan säga "jajemensan" när de konkreta frågan kommer, så är det en comeback av rang vi får skåda. För oavsett vad man tycker om Pär Nuder så var han efter valet 2006 uträknad av alla. Han fick träda åt sidan i Sahlins nya team och tog konsekvenserna av detta och lämnade politiken helt och hållet.

Även om Veronica Palm förekommer i diskussionen så är det ändå häpnadsväckande hur den mediala fokuseringen, och uppenbarligen även fokus bland tyngre sossar, ligger på personer som har funnits med och bidragit till partiets kräftgång de senaste två valen.

Uppenbarligen är gamla lojaliteter viktigare än att våga matcha fram en kandidat som pratar politik, visioner och som visar upp en förändringsbenägen inställning. I alla fall att döma av det mediala ljuset.

Jag brukar hävda att personen som frontar ett parti är viktigt för att fånga väljarnas förtroende. För socialdemoratin är detta inget undantag, och valet av Sahlin har bevisligen gjort att många stängde dörren för en röst på sossarna, men den här gången är färdriktningen och visionerna om en framtidspolitik överskuggat vartiledarvalet.

Men trots detta tror i alla fall jag att Fredrik Reinfeldt, oavsett visionerna i politiken, inte blir direkt skrämd av vare sig Pär Nuder eller Sven-Erik Österberg som huvudmåtståndare i valet 2014.

Andra bloggar: Erik Laakso, Mina Moderata Karameller, Johanna Graf

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *