Vad kommer efter Mona Sahlin?

Att valresultatet är en smärre katastrof för Socialdemokraterna finns det ingen tvekan om.

För Mona Sahlin så kommer det frivilligt eller med rent tvång att innebära en avgång.

För partiet som sådant är man nu, två val efter varandra nedtagna rejält på jorden. 2002 fick man 39,8%. 2006 förlorades valet och makten med 35% som resultat och i år landar man alltså runt 31% och får se regeringsmakten ligga kvar hos Alliansen.

Allt ska inte tillskrivas Mona Sahlins ansvar även om det är hon som i rollen som partiledare bär ett mycket tungt ansvar för att den förändringsprocess som skulle ha kommit med hennes ledarskap inte har blivit verklighet. Partiet i sin helhet bär ett ansvar för att inte ha hängt med i utvecklingen och lyckats skapa en politik som har de framtidsvisioner och det nytänkande som nog de flesta trodde skulle komma ut av förlusten 2002.

Av detta bidde inte mycket mer än ett rödgrönt samarbete, som tog Socialdemokraterna längre vänsterut i politiken istället för att möta väljarna i mitten, och som vi kanske nu också ser slutet på. Det är i alla fall inte speciellt troligt att det är ett regeringsalternativ i den konstellationen 2014. Dessutom kommer både MP och V att gå till det valet med andra ledare än vad vi nu har sett.

Efter valet 2006 så avgick Göran Persson direkt på valnatten. Partiet tog sig sedan ett halvår fram till våren 2007 innan Mona Sahlin blev något av det enda valet när en rad andra kvinnor tackade nej till att kandidera.

Vem finns det då i det här mycket allvarliga läget för Socialdemokraterna att sätta vid rodret för att nu ovillkorligen förnya partiet och skapa möjligheter att återigen vara en visionär kraft med framtiden som förtecken?

För en oinvigd så är det faktiskt väldigt svårt att se vem det skulle kunna vara som kan skapa den signal om förnyelse som är helt nödvändig. I partistyrelsen finns för mig ett namn (!) som kan har den potential, och avsaknad av tungt bagage sedan tidigare, som skulle kunna göra henne till en kandidat och det är Veronica Palm. 

Hon har en sympatisk ton och om hon bara får släppa oket att tvingas försvara Mona Sahlin dagarna i ända så kan hon ha vad som krävs för att skapa förnyelse. Vad hon har för ambitioner och stöd i partiet har jag ingen aning om.

I verkställande utskottet finns en rad tyngre namn men vem av dessa som har viljan och möjligheten att förnya har jag svårt att se. 

En annan kvinna som jag ansåg var ett bättre alternativ än Sahlin redan 2006/2007 är Ulrica Messing som sedan lämnade riksdagen våren 2008 och frågan är om hon har några som helst tankar på att återvända till rikspolitiken och dessutom ta det tyngsta av uppdrag i partiet?

Partiet hittar sin efterträdare till Mona Sahlin. Vem det blir är kanske en av det kommande halvårets mest spännande politiska frågor. Men alldeles oavsett vem det blir så handlar det också om att den nya ledning som partiet måste få också ges det mandat till förändring som är helt nödvändig och där man måste omvärdera och lyfta på obehagliga stenar.

Socialdemokraterna har ett tungt jobb framför sig.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , Intressant.se

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *