Jörg Teichert är en av de stora vinnarna med Alliansens politik

Socialdemokraterna döpte om det förslag till förändringar i sjukförsäkringen, som man presenterade som ett gemensamt rödgrönt förslag redan i januari, till Lex Jörg för att på så vis kunna dra nytt av den historia som överläkare Jörg Teichert hade att berätta.

En stor del av deras målsättning grusades när SVT (!) gjorde bort sig under utfrågningen av Reinfeldt och inte visste om Teicherts engagemang för Socialdemokraterna. Fokus handlade mer om SVTs schabbel och sossarnas eventuella delaktighet i placeringen av Teichert i sändningen. 

Grundfrågan som Socialdemokraterna ville lyfta handlar givetvis om hur sjukförsäkringen fungerar och de brister som både dom och många andra anser finns. Där kommer Jörg Teichert in och ska exemplifiera det hela.

Men om man för en stund väljer att se bort ifrån regler i enskilda tjänstemäns hantering av frågan, i hans fall och i en rad andra fall, så är en annan intressant frågeställning hur Jörg Teichert totalt sett har påverkats ekonomiskt av att inte kunna arbeta mer än 75 % som läkare.

Detta har Göran Fröjdh gjort en enkel uträkning på och den visar något ganska intressant:

Jörg T, med en månadslön närmare 60.000 på deltid, förvägrades sjuklön för den återstående 25-procentiga arbetstiden […] 

OM han fått sina 25 procent i sjukpenning från Försäkringskassan, hade det inneburit c:a 5.000 extra i månaden, vilket efterskatt hade gett 2100 kr mer i plånboken.

Samtidigt har Alliansens jobbskatteavdrag och andra säkningar av inkomstskatten, inneburit att Jörg idag får ut 3200 kr mer på sin 75-procentiga lön än 2006.

Totalt har Dr. Jörg alltså runt 1.100 kr mer att röra sig med idag – och trots detta kan vara ledig 1,5 dag i veckan.

Jag är fullkomligt övertygad om att det finns människor som i den omställning av regler som har skett har hamnat i kläm beroende på otydliga föreskrifter och stelbent hantering från tjänstemän.

Det skriver jag under på, men jag anser inte att grundtanken bakom förändringarna är felaktig, en förändring som Socialdemokraterna drog upp tankarna kring redan innan 2006. 

Det finns offer och utsatta i förändringsprocessen, men Lex Jörg är inte något av dessa offer. Han är istället en person som trots sin nedsatta förmåga, som gör att han bara kan arbeta 75%, ändå ekonomiskt inte lider någon skada av detta. 

Hans vilja att ta sig tillbaka till arbetslivet efter en stroke har tagit honom 75% tillbaka och för detta har Alliansens arbetslinje och de jobbskatteavdrag som har skett under mandatperioden lett till att han har mer pengar kvar på 75% arbetad tid än vad han hade haft med de gamla reglerna och en kompletterande 25%-ig ersättning från Försäkringskassan.

Istället för det offer som Socialdemokraterna försökte använda honom som ett exempel på är han istället ett exempel på vad en del av Alliansens jobbpolitik har lett till. 

Lex Jörg har fått ytterligare en innebörd.

Ännu en gång; att ifrågasätta och belysa en problematik som otvivelaktigt finns i hanteringen av sjuka människor är en sak.

Att illustrera detta med verkliga personer och exempel är bra, men att göra det med en person som tillhör den grupp människor i Sverige som de rödgröna ser som, och också är, en stor vinnare av alliansens politik rent ekonomiskt är ännu ett sällsynt illa tajmat drag av Socialdemokraterna i denna valrörelse.

Läs även andra bloggares åsikter om ,,Intressant.se

 

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *