Jämlik vård efter behov inom vissa gränser

Den svenska sjukvården är inte jämlik. Jag vet faktiskt inte om den någonsin har varit detta i den bemärkelsen att alla har haft samma möjligheter.

Skillnader mellan kommuner. län och landsdelar har sannolikt alltid funnits där men saken är den att de skillnader som finns idag går att utjämna bara genom att öppna upp systemen och avskaffa dagens landstingssystem som gör att kommungränsen avgör vilken möjlighet du får.

Kent Persson skriver om att det är dags att avskaffa ransoneringen av den svenska sjukvården. Hans resonemang ser ut så här i ett utdrag:

Svensk sjukvård har inte varit kapabel att ge vård till alla när behovet
uppstår. Landstingen ransonerar då ut vården och det är så
sjukvårdsköerna uppstår. Många människor har fått och får fortfarande
vänta länge på sin vård. Redan idag är det över 400 000 svenskar som
valt att skaffa privata försäkringar för att få sjukvård i rätt tid.
Dessa 400 000 svenskar betalar först sjukvården genom skattesedeln och
sedan en gång till. Deras förtroende för sjukvårdssystemet finns inte.
Vilka är det då som har möjlighet att köpa sig vård idag i Sverige, de
rika eller de fattiga? Ingen vågad gissning att det är de som har råd.
Plånboken styr idag och detta löses inte genom att förbjuda privata
sjukförsäkringar.

Jag tror att detta är en mycket bra analys av Kent. Den som har pengar och stark egen kraft att driva sin sak kan få en vård som en annan individ antingen aldrig får eller i alla fall mycket senare.

En reformering av sjukvårdssystemet kan rationalisera och ge många fler den vård de har behov av i ett betydligt tidigare skede än idag. Det är i första hand inte en fråga om ekonomiska resurser utan om hur vården organiserar sig och vilka osynliga murar som rivs ner mellan dagens landsting och andra faktorer som ger en kamp om resurser snarare än en entusiasm över att skapa den bästa vården patienterna.

Sedan tror jag tyvärr inte att resurserna i slutändan ändå kommer att kunna räcka till för att ge allt till alla. Om detta skrev jag redan i början av juni om i inlägget En jämlik vård innebär inte allt till alla.

Det kan visa sig att det inte finns tillräckliga ekonomiska resurser
för att tillgodose en allt äldre befolkning som kan vårdas på betydligt
mer sofistikerade och ekonomiskt belastande sätt än för bara något
decennium sedan.

Då kan det bli aktuellt att vi tvingas hitta en nivå över vad som är
en vård som alla ska ha lika rätt till och var en privat försäkring
skulle tvingas träda in. Där finns redan idag olika regler i olika
landsting som just nu är ojämlikt men som i en framtid mycket väl kan
bli jämlik, men med den skillnaden att de begränsningar som vissa idag
drabbas av gäller alla oavsett landsting.

Jag tror att alla i en mycket hög utsträckning ska kunna få vård efter behov inom en fullt rimlig tid men jag tror inte att vi någonsin kommer att kunna ge den ovillkorligt jämlika vård till alla som i alla fall myten om det svenska folkhemmet har etsat in in medvetandet hos alldeles för många.

Andra bloggar om: , , , , , Intressant.se