Jag blir inte klok på Eva Gabrielsson
Jag har ett par gånger lyssnat på Eva Gabrielssons sommarprat som gick i början av juli.
Det är i stora delar intressant när hon berättar om arkitektur i Stockholm och den store stadsbyggnadsarkitieken Per Olof Hallman och om sitt långa liv tillsammans med Stieg Larsson och deras gemensamma mål och den dröm om ett hus i skärgården som gick till spillo när han så plötsligt dog.
Hon beskriver sedan hur sorgen efter hans död bearbetades med dagboksanteckningar, för att inte glömma bort vad som skedde tiden efter, och hur hon sakta men säkert reste på sig igen.
Det som jag inte nu heller blir klok på är hennes inställning till varför hon juridiskt inte får någon del av det som Stieg Larsson lämnade efter sig och den överraskande kassako som Millenium-trilogin har inneburit.
Enligt henne så är det som har hänt något som visar hur Sverige ser ut idag. Alla oavsett nationalitet står häpna inför det faktum att hon inte får förvalta det som handlar om hans böcker. Hon säger att hon saknar all rätt att förvalta pengarna och att bevaka så att hans texter inte förvanskas.
Det är en sak att säga att det som händer i böckerna om Lisbet Salander är en sann bild av Sverige och visar sådant som skett i verkligheten i Sverige idag. Det är en helt annan sak att påstå att det hon har varit med om skulle bevisa att det som händer i Millenium bevisar att det som händer i Sverige visar en bild utåt och en annan sanning när man skrapar på ytan.
Hur den svenska sambolagstiftningen ser ut och vad som händer om man inte är gift och sedan av något orsak skils åt är inte något som är dolt under en blöt film av fiffel, korruption eller annat. Det är sådant som, även om man inte hanterar det rätt, vet om kan påverka ens framtid genom en separation, om man får barn eller om någon i förhållandet dör.
Jag har tidigare skrivit ett antal inlägg om det som har skett efter Stieg Larssons död och just hur pengarna efter böckerna har blivit något där Eva Gabrielsson inte kan förlika sig med tanken på att hon och Stieg inte hade alla juridiska vattentäta skott som krävdes för att hon skulle kunna göra det hon nu vill.
Jag har fått en delvis annan bild efter hennes sommarprogram. Men jag kan för mitt liv fortfarande inte förstå att två intelligenta människor inte såg till att försäkra sig om en ömsesidig lösning som hade förhindrat uppslitande diskussioner i efterhand.
Tyvärr är det svårt att komma ifrån frågan om pengar och att diskussionen aldrig hade varit aktuell på det vis den nu är om det inte hade funnits en okänd guldgruva i form av tre böcker som ingen då visste skulle sälja mer än i bästa fall bra i Sverige.
Andra bloggar om: stieg larsson, millenium, eva gabrielsson, lisbeth salander,
Intressant.se