Socialdemokratisk återställare kryddad med maskros och nejlika
"Nationellt måste socialdemokraternas analys bli klarare. Det är svårt att blunda för att Reinfeldt och borgerligheten på flera punkter närmat sig det politiska mittfältet. Det syns till exempel i synen på skatterna, statens budget och arbetsrätten. Borgerlig pragmatism har förutsättningar att vinna marginalväljare.
Det som skett innebär en stor politisk utmaning för s och ger nästa val en strategisk dimension.För s finns inget annat alternativ än att på nationell nivå möta den ”nya” motståndaren på en ny kvalitativ nivå. Det vore ett misstag att möta den nya borgerligheten med gammaldags retorik. Mot en ny borgerlighet måste s våga formulera en pragmatisk och modern radikalism."
Inledningen i det här inlägget är en beskrivning av socialdemokraternas problem i förhållande till allianspartierna.
Det är en beskrivning som sätter fingret på svårigheten i att möta en motståndare som själv har förändrat sig och sin syn på verkligheten.
Problembeskrivningen är aktuell men texten är snart 5 år gammal och kommer ifrån en debattartikel i Aftonbladet från den 7 juli 2005 författad av socialdemokraten Annika Billström.
Ett drygt år efter detta blev socialdemokraterna av med den makt som de nu har för avsikt att återta tillsammans med sina rödgröna vänner.
Idag presenterar de sin skuggbudget som är fundamentet i vad de vill att väljarna ska ge dom förtroende för i höstens val. Det är förslag som dels flirtar med trogna väljargrupper som pensionärer och barnfamiljer, men som i mycket hög grad i första hand handlar om en politik som siktar in sig på att återställa det som man anser att alliansen har saboterat de senaste 3,5 åren.
Det är en politisk agenda som i grunden saknar exakt samma visioner som gjorde att socialdemokraterna förlorade makten 2006. Den gången fick Göran Persson träda tillbaka och partiet skulle hitta en väg mot förnyelse och visioner som skulle ta både socialdemokraterna och landet Sverige in i framtiden.
Och nu kan då rödgröna sympatisörer gå in och säga att "först måste vi reparera det som alliansen nu har monterat ner den senaste mandatperioden."
Så kan man välja att se på en del av det hela, men det måste även finnas mer långtgående tankar om visioner och idéer utanför den traditionella röda folkhemslådan av trygghet. Var finns alla det som ska vara lösningen på dagens och framtidens problem och möjligheter i Sverige?
För enskilda individer är det en politik som komme att göra skillnad, gott så långt kan man som rödgrön kanske tycka. Men vid sidan om återställarpolitiken så saknas det, precis som för 5 år sedan, en politik som vågar formulera den pragmatiska och moderna radikalism som Annika Billström efterlyste i sin debattartikel i Aftonbladet.
Detta borde inte belönas i valet i september.
Om det nu inte vore så att svenska folket är trygghetsnarkomaner som med alltför stor enkelhet ramlar in och tar en socialdemokratisk återställare med grym baksmälla. Den här gången kryddad med maskrosor och nejlikor.
Det finns klara brister även i Alliansens politik. Förändringarna i de sociala trygghetssystemen har i många fall fått fel resultat jämfört med hur avsikten såg ut. Det finns fortfarande inte någon rimlighet i att tro att Alliansen vill ha en sk stupstock där man bara puttas över en kant och ner i ett hål. Detta tror inte ens en realistiskt tänkande rödgrön politiker även om det är tacksamt att använda just det epitetet.
Detta är ett område där förändringar blir direkta och slår mot enskilda människor på ett brutalt sätt. Det är inte acceptabelt men det vore inte heller acceptabelt att inte försöka göra de förändringar som är nödvändiga. En återgång till vad som tidigare fanns är ingen lösning och det vet även de rödgröna innerst inne.
För övrigt så förväntar jag mig att även Alliansen förnyar sina, och kommer med nya, visioner om var man vill att Sverige ska ta vägen. Det räcker inte att nu försvara vad som har skett. Istället måste nästa steg tas där svenska folket ges chansen att lyfta blicken och låta sig förstå var någonstans det är som Alliansen vill att vi ska nå.
Nu vet Alliansen vad de har att rätta sig efter ifrån de rödgröna. Inte speciellt imponerande i mina ögon, men likväl så ska det bemötas och det ska ske med en blick framåt och utan att sätta sig i en traditionell försvarsställning på det vis som så ofta sker när man är i regeringsställning.
Det kommer att krävas mycket för att förklara för svenska folket varför de inte ska välja en rödgrön återställare.
Bloggat: Högbergs tankar, Johanna Graf, Kent Persson, Tokmoderaten, Rödgrönt samarbete
Andra bloggar om politik, val 2010, socialdemokraterna, alliansen, de rödgröna, Intressant.se