Dansen kring den döda guldkalven Stieg Larsson
Jag vet inte om vi någonsin i Sverige har sett ett mer osmakligt, girigt och sliskigt efterspel till en person som varit död i drygt fem år.
Det är inte så att Stieg Larsson inte hade presterat något av värde innan sin död och det att hans tre bästsäljande böcker släpptes. Men det finns väldigt lite av vad som var känt om honom innan döden som hade haft en chans att överleva tiden efter hans död med mer än någon vecka i offentlighetens ljus.
Successivt har gam efter gam, på ett eller annat vis i takt med framgångarna för hans böcker, trätt fram i ljuset och försöker kapa åt sig sin del av glansen och profitera på denna.
Larssons bror och far ärver honom rent juridiskt. De är de enda som faktiskt inte behöver be om ursäkt för någonting och allra minst efter det att de velat dela med sig av kakan till Larsson sambo.
Eva Gabrielsson vill ha en del av inkomsterna böckerna eftersom hon säger sig ha haft en betydande del i arbetet. Betydelsen tycks dessutom öka i omfattning för varje månad som går. I alla fall att döma av vad hon uttalar i olika sammanhang i media.
Kurdo Baksi skriver en bok om Larsson som nu självfallet anses vara en felaktig bild av honom som person. Det är dock Baksis bild av Larsson. En bild som han aldrig hade kunnat tjäna en spänn på om inte Larssons böcker blivit så framgångsrika.
Det som nu väntar är en bok av Eva Gabrielsson själv och sannolikt ytterligare någon som vill skriva av sig för att tjäna en hacka på den efter sin död så framgångsrike författaren Stieg Larsson och snart kommer det säkert även en fjärde bok om Lisbeth Salander där Eva Gabrielssons namn kommer att stå som medförfattare till Stieg Larsson.
Andra bloggar om: stieg larsson, kultur, litteratur, samhälle, girighet, Intressant.se