Det är dags att ta tag i debatten nu!

Alliansen har låtit Mona Sahlin och hennes högljudda kompisar styra in debatten i ett tycka-synd-om-läge utan att de själva har fått förklara vad det är som de själva egentligen har för avsikt att göra på ett annorlunda vis.

När nu statsministern avslutar sitt uppdrag för Sverige som ordförandeland så kommer han tillbaka till något som kommer att kräva en mycket stark arbetsinsats och det kommer att bli en balansgång mellan att konfrontera socialdemokraternas brist på egna alternativ och att lyckas få ut nya egna förslag till fortsatta förändringar av det svenska samhället.

Den stora fördelen som han har är det det överlägsna förtroende han har i jämförelse med Mona Sahlin. Det är detta förtroende som han måste använda för att visa upp det som ännu så länge är en stor skramlande rödgrön låda utan vidare värst mycket att tillföra.

Mona Sahlin tror att en del av de opinionsframgångar som de rödgröna nu har beror på att "tydligheten i det rödgröna, det var väldigt ovant i början, kantat av
ganska jobbig start. Nu har vi presenterat oss, etablerat oss och
levererat väldigt mycket gemensamma förslag. Det tror jag väljarna
alltmer ser och litar på och uppskattar."

Tänk om det vore så väl ändå.

Min absoluta uppfattning är att det inte är detta saken handlar om. Det är istället bristen på tydlighet och tystnaden kring vad de rödgröna kan, vill och vågar att erbjuda oss väljare, inför nästa mandatperiod, som paradoxalt nog just nu talar till deras fördel. Detta tillsammans med högljudda brösttoner över alliansens förändringar i sjukförsäkringen där det inte heller i praktiken visar sig finnas några bättre förslag.

Mona Sahlin behöver få möta bättre motståndare i debatterna än Cristina Husmark Pehrsson och just därför är Fredrik Reinfeldt välkommen hem igen nu till jul.

Andra bloggar om mona sahlin, fredrik reinfeldt, socialdemokraterna, moderaterna, politik, val 2010,
Intressant.se