Hjältar

Den här veckans bloggtema hos Mymlan på Bloggvärldsbloggen handlar om hjältar.

Begreppet hjälte kan lätt bli ett urvattnat begrepp om det används alldeles för ofta. Det finns vardagshjältar och det finns hjältar av betydligt större rang och allt ligger i betraktarens egen uppfattning och preferenser.

Vissa utnämner jämnt och ständigt nya hjältar. Andra selekterar sina hjältar betdydligt mer sparsamt och tystlåtet.

I mitt bloggande utnämner jag hjältar nästan bara i sportsammanhang där någon svenska har lyckats riktigt bra.

Men om jag ska sätta in min syn på ordet hjälte i sitt rätta perspektiv så handlar en hjälte för mig om något annat.

En hjälte för mig är en person som synkar sina ord med det som sedan sägs och görs i aktiv handling. Det är även en person som inte nöjer sig med en situation som inte känns bra utan tar tag i den och hittar nya vägar i vardagen och i livet i stort.

Det behöver inte vara en stålmannen som klarar allt på egen hand utan kan likaväl handla om en person som genom stöd och hjälp av andra tar sig från en usel punkt till en något bättre eller alldeles lysande tillvaro i livet.

En hjälte för mig kan även vara en person som fullkomligt naturligt har förmågan att anpassa sig till olika sociala sammanhang och situationer.

Hjälten i mitt medvetande är en person som sannolikt ligger mycket när den person som jag själv lite mer skulle vilja vara och jag tror att det är där hjälten kommer in i många människors tankar.

Hjälten är en person som är på ett vis eller utför en handling som gör att man själv känner att "fan, det där skulle jag också vilja ha förmågan att göra – vilken hjälte!"

En hjälte behöver inte heller vara en fullkomlig person. Det kan räcka med den där enskilda handlingen som vänder upp och ner på något som annars skulle slutat betydligt mer ledsamt. Det kan vara en osannolik sportprestation eller någon som räddar en annan männsika ur ett nattsvart läge.

En hjälte kan vara Christoffer Lindhe, 19 år från Ulricehamn, som i en olycka förlorade båda benen och en arm sommaren 2006 men trots detta rekordsnabbt tog sig tillbaka till ett så normalt liv som är möjligt och vid Paralympics i Beijing förra året, 2 år efter olyckan, simmade till sig ett par fjärdeplatser och en sjätteplats.

Idrottsprestationen i sig är givetvis fantastisk men det som gör honom till en hjälte är att han ens fanns på startlinjen i Beijing och hur han lyckades mobilisera sig själv på ett så hjältemodigt sätt efter den svåra olyckan 2006.

Andra bloggar om , , , ,

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *