Mitt liv som Madonna-fanatiker

Det är ett faktum att jag under en period på kanske fem år, från mitten av 80-talet till början av 90-talet, var ett nästintill fanatiskt Madonna-fan.

Jag köpte allt som kom ut i musikväg och jag läste och sparade allt som skrevs om henne – i svenska kvällstidningar, i Okej, i engelska Smash Hits och gud vet var mer någonstans. 

 IMG_5014

När jag nu bläddrar igenom pärmarna så ser jag till min stora förvåning att jag även har en lång artikel från en finsk tidning (!). Var den kommer ifrån har jag ingen aning och vad som står i texten vet jag inte heller…

Jag har dessutom 28 vykort med Madonna som jag köpte på en skolresa i London 1988. På den resan inhandlades dessutom en rad olika skivor, ett antal posters och en stor flagga (!) med Madonna-motiv. Även den ligger i någon låda i källaren. Säkerligen har jag glömt något annat i Madonna-väg någonstans.

 IMG_5013

Min skivsamling med Madonna är gedigen och består av en del cd:s men mest av vinylskivor i diverse olika former. Det är singlar, maxisinglar, LP:s och bildskivor i olika utgåvor (tyska, brittiska, kanadensiska, amerikanska och japanska) – totalt sett handlar det om drygt ett hundra skivor. Det är i vissa fall exakt samma skiva men med olika omslag. Jag tror att jag har fyra olika maxi-singlar av Like a prayer – några med samma versioner och någon med olika.

   IMG_5006IMG_5003IMG_5002

     IMG_5009IMG_5010IMG_5005

Några av bildskivorna, som jag för övrigt köpte av min skolkompis i gymnasiet till en då billig penning, är riktiga rariteter med bland annat Like a virgin som är formad efter Madonnas kropp iförd den klassiska vita brudklänningen.

IMG_4996

Jag försökte sälja min samling för något år sedan, men eftersom jag då bara fick ett skambud på 1 500 kronor för allt så tänkte jag att det kanske ändå är något jag ska spara en stund till.

Alla urklipp finns prydligt samlade i tre pärmar och till detta finns det dessutom en mängd olika posters som jag inte får hänga upp mer än möjligtvis i källaren. Jag hade en stor Madonna-poster i mitt sovrum när jag träffade min fru för drygt sju år sedan, men hon tyckte det var otrevligt att Madonna såg ner på henne när vi sov. Jag förstår fortfarande inte problemet.

Jag har följt Madonna hela tiden även efter det att jag la ner den allra värsta hysterin i början av 90-talet och ser henne som den allra största musikikonen från 80-talet. Visst var Michael Jackson på ett vis större, men vi ska komma ihåg att Madonna har varit en stjärna hela tiden och har i princip aldrig varit borta från rampljuset för sin musikaliska karriär under alla de år som gått sedan 1983-84.

Hon var precis som Jackson mästerlig på att utnyttja MTV med sina videos och den allra mest kontroversiella och mest uppmärksammade videon var Like a prayer som först sponsrades av Pepsi som sedan fick kalla fötter när kritiken mot videons innehåll blev massivt då den innehöll brinnande kors och en svart jesusstaty. I Expressen kunde man 9 mars 1989 läsa att hon fått en dödsdom uttalad mot sig från en muslimsk grupp i London. Även diverse olika katolska grupper ställde krav på att videon skulle dras tillbaka helt.

När albumet Like a prayer väl kom ut så skedde det med en bilaga som informerade om AIDS och vad man bör tänka på för att skydda sig. Det ger en liten bild av henne där hon både agerade sexsymbol och informerade om riskerna med det hela. Både singel och albumet låg etta i Sverige och i många andra länder.

Att välja favoriter bland hennes gedigna produktion är inte enkelt. Eftersom det i första hand handlar om underhållning och inte någon musik med djupare mening för mig så får tio-i-topp just nu se ut så här när jag medvetet sållat bort de allra lugnaste låtarna:

  1. Vogue
  2. Borderline
  3. Like a prayer
  4. Ray of light
  5. Jump
  6. Deeper and deeper
  7. Like a virgin
  8. Papa don't preach
  9. Hung up
  10. Express yourself

Egentligen borde musikvalet kanske ha skett utifrån ett annat perspektiv, genom att välja bland de låtar hon gjorde när hon var en faktor som påverkade utvecklingen i musikvärlden och fick unga flickor, och mig, att bli fanatiska fans. Numera är hon själv en follower med fingertoppskänsla som gör musik med ett mycket mer kommersiellt utgångsläge.

Men valet har skett och det föll alltså på vad som har varit den bästa underhållningsmusiken i mina öron. Det som ändå är det hon är bäst på och som är det hon kommer att bli ihågkommen för i historieböckerna.

Att Madonna har varit en stor förebild för många kvinnliga artister
råder det inte någon tvekan om. Hon kan dessutom i många sammanhang
faktiskt anses vara en god förebild som envetet och med jävlar
anamma har gjort det hon själv har velat göra igenom hela sin karriär.
Att inte allt har blivit bra (läs: filmerna) är en annan sak.

IMG_5018

Jag såg Madonna senast hon var i Sverige med Blond ambition world tour. Den gången på Eriksbergsvarvet i Göteborg 29 juni 1990 och på söndag är det dags att återse henne när hon uppträder på Ullevi den andra dagen.

För mig är Madonna inte längre en artist som jag lyssnar speciellt mycket på. Jag engagerar mig inte längre sådär värst när hon ger ut en ny låt och springer inte benen av mig när ett nytt album kommer ut.

Hon gör fortfarande smart och bra musik som fungerar över generationsgränser och det är just detta som är det beundransvärda med henne. Att lyckas vara kvar på den nivå hon har varit mer eller mindre sedan 1984, utan att ens ha en bra sångröst, är det få om ens någon annan artist som har lyckats med. Hon är en artist av allra största mått.

Madonna är den okrönta och helt ohotade Queen of Pop.

Jag ska gå till Ullevi på söndag och lyssna och se henne underhålla mig med helt andra ögon än för drygt 19 år sedan. Jag tror att jag kommer bli nöjd.

För övrigt är det fritt fram att lägga ett fett bud på min Madonna-samling så ska jag överväga saken. De tre pärmarna med urklipp och vykort är också till salu…

Andra bloggar om , , ,
Intressant.se

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *