Socialdemokratiskt ledarskap som krakelerar och problematisk snedlast för alliansen
Att vara moderat idag är något glatt, men jag tycker nog inte att skadeglädjen över socialdemokraternas ras ska vara sådär värst stor.
Jag återkommer till detta, men först ändå lite om just socialdemokraternas enorma ras. Kopplingen till AMF, LO och Wanja Lundby-Wedin är uppenbar och Mona Sahlin, som för bara knappt en vecka sedan backade upp Wanja till fullo har uppenbarligen idag ändrat sig och tycker nu att hon ska hoppa av sitt uppdrag i AMF. Med tanke på dagens opinionssiffror ligger det nära till hands att förtroendet för hennes uppdrag som LO-ordförande också kommer att svikta hos Sahlin. Kanske kommer det ett besked efter det LO-möte som ska hållas idag. Ännu ett söndagsmöte av LO…
Sedan tror jag inte att det enbart har med AMF att göra. Ganska lite faktiskt.
Jag hör få, eller ingen om jag ska vara ärlig, som pratar om Mona Sahlin som någon de har förtroende för i de tider av kris som vi befinner oss i. Många pratar om varsel, uppsägningar och arbetslöshet men ingen pratar om att socialdemokraterna skulle göra det bättre än vad alliansen gör.
Och tror nu inte att jag bara beblandar mig med alliansvänner. Men trots att det garanterat finns många sossar i min omgivning så är det ingen som säger att nu får det fan i mig vara nog och nu vill vi ha en socialdemokratisk regering som kan ställa allt till rätta igen. Detta måste vara unikt och jag har svårt att se vad som skulle kunna förändras så radikalt att människor ändrar uppfattning om henne som ledare för landet.
Jag tror ärligt talat inte en sekund på att moderaterna egentligen har så höga siffror som det nu visar sig. Timingen i denna undersökning är sällsynt dåligt vald och vi kommer garanterat att se andra siffror om en månad. Något annat vore mer sensationellt än dagens resultat.
Det som alldeles oavsett ska oroa och minska skadeglädjen för sossarnas dåliga siffror är att det bara är moderaterna i alliansen som visar goda resultat. Övriga partier harvar omkring runt nedflyttningsstrecket tillsammans med vänsterpartiet, miljöpartiet och sverigedemokraterna. Det sistnämna förvisso runt uppflyttningsstrecket.
Statsministern behöver nog, vid sidan om sitt eget partis förnämliga siffror, tillsammans med sina alliansvänner fundera över hur förtroendeframgången ska fördelas något bättre för att inte riskera att gå in i valspurten nästa år med ett eller flera partier som balanserar på slak lina runt 4 procent.
Även om opinionssiffrorna sannolikt kommer att balanseras så är ändå krisen för socialdemokratin akut och fasiken vet om det inte kommer att höjas röster om en ny partiledare ganska snart.