Maud vs Mona i Agenda befäster regeringens hållning som korrekt

Det finns egentligen ingenting som har förändrats efter att ha sett Maud Olofsson och Mona Sahlin debattera Saabs rekonstruktion i Agenda. Inget mer än att bilden av att Maud vet vad hon pratar om och att Mona ägnar sig åt röstfiske utan grund.

När Saab:s vd Jan-Åke Jonsson, strax före debatten mellan Maud och Mona, diskuterade frågan tillsammans med IF Metalls Stefan Löfvén så framställer han företagets affärsplan och framtid som oerhört ljus och nästan genialiskt planerad.

Hur kan det rimligtvis vara sant när GM just har talat om för världen att Saab inte längre är värda att satsa på?

Dessutom borde Stefan Löfvén och IF Metall omgående investera pengar i Saab om han nu tror så starkt på affärsplanen.

Maud Olofsson fortsätter att med klar röst och tydlig blick bemöta olika påståenden och argument. Till Jan-Åke Jonsson förklarade hon varför han inte höll med henne om affärsplanen och påstod andra saker än vad som är fallet:

>>Du kanske inte tycker om beskeden<<

Att förutsättningen för pengar från europeiska investeringsbanken är ett stabilt företag förklarade hon glasklart:

>>Det är svårt i en rekonstruktion att se att det är ett solit företag<<

Sedan håller Mona Sahlin på och diskuterar de 28 miljarderna som riksdagen beslutat om ska gå till forskning och framtid inom fordonsindustrin. Hon pratar som om alla dessa miljarder skulle delas ut till just Saab, men hon kan inte precisera hur många miljarder hon egentligen kan tänka sig att strö ut till ett företag vars affärsplan hon vagt anser måste få "en möjlighet att få prövas".

Upplysningsvis så är det max 5 miljarder av de 28 som ska gå till undsättningslån för fordonsföretagen som befinner sig i ekonomisk kris. Resten av pengarna är av riksdagen avsedda för andra ändamål.

Sammanfattningsvis har jag inte sett någonting i form av argument eller fakta som får mig att för en sekund anse att regeringen i det här läget ska överväga att ändra sin inställning. Saabs fantastiska affärsplan, som GM har ansett inte räcka till för att behålla företaget, får läggas upp på bordet och locka fram investerare som är villiga att tro på en långsiktig möjlighet innan staten ens ska fundera på att bevilja stöd till vad vi idag bara vet är ett företag på randen till konkurs.

För om det "bara" hade handlat om 5 miljarder hade saken garanterat varit annorlunda, men nu är det precis som Maud Olofsson säger vad som behövs för år 1 av minst 3-4 innan en överoptimistisk vd i Saab tror och socialdemokraternas partiledare hoppas att företaget ska ge vinst för första gången sedan början av 80-talet.