Marklunds PR-agent strör salt i hennes sår
I min värld borde en PR-agents främsta uppgift vara att på ett smidigt och smart sätt navigera en klients vingliga färd på rätt väg.
Så sker inte av Liza Marklunds PR-agent Niclas Lövkvist när han på Newsmill förvisso går till försvar för sin klient men han går även till starkt angrepp mot publicitetshungriga PR-experter och mer eller mindre ökända
rättshaverister som etablerade medier i vanliga fall inte tar i med
tång (än mindre bereder utrymme i sina spalter och sändningar) skäller
nu i takt med en hel del vanligt folk.
Det vore intressant att få redogjort för vilka dessa rättshaverister i debatten är. Handlar det om någon gammal journalist-kollega som har satt en tagg i Liza eller vem syftas det på?
Fortsättningsvis är det ett ifrågasättande av bloggdrevet och de nyhetschefer och redaktionschefer i gammelmedia som föll till föga för den växande kritik som kommit. Jag skulle vilja påstå att dessa nyhets- och redaktionschefer har varit extremt sega med att skriva någontin.
Det var först när Liza Marklund själv tog bladet ifrån munnen som det egentligen skrevs någonting alls så Lövkvist PR-råd borde kanske varit att hon skulle hållt klaffen en stund till.
Sedan sätts Liza Markunds status som en del av etablissemanget upp som en anledning till att hon har angripits. Som om detta av alla, som uppmärksammat det som gammelmedia motvilligt inte velat skriva om, skulle ha varit ett argument för att angripa henne.
Det hela handlar i grunden om vad denna bok har marknadsförts som, men det har mer utvecklats till ett miserabelt PR-mässigt hanterande av Liza Marklund och personerna bakom henne. En av borde då vara PR-agenten Niclas Lövkvist som idag passar på att strö ännu mer salt i såren.
Eller är det kanske Liza Marklund själv som skriver av sig den ilska som hon, rent PR-mässigt, inte kunde göra under eget namn för någon dag sedan?
Uppdatering:
Paul Ronge fortsätter att kommentera hanteringen utifrån sin kunskap på området krishantering. Idag med rapportering från Neos debatt och Niclas Lövkvists Newsmill-artikel.
Nu återstår för Marklund bara maktspråk och gammaldags makthavarteknik.
Att utnyttja sin ställning på Expressen och hoppas att de flesta läsare
inte har “bloggkoll”. Att skriva på DN Debatt (ska komma imorgon), men
själv vägra att ta debatten i SvT Debatt, TV4 Nyhetsmorgon och i andra
forum.
Hennes varumärke som den stora svenska journalisten jämte Jan Guillou
som är ärlig, rättfram och på de utsattas sida är skjutet i sank. […] Kvar blir bara en mångmiljonär som sitter på Spanska Solkusten och skriver bästsäljande kioskdeckare.
Läs även andra bloggares åsikter om Liza Marklund, Monica Antonsson, kultur, media, Gömda, Asyl, Intressant.se