En annan Marklund som slirar på sanningen om Mia

Helt osökt går jag från ett blogginlägg baserat på Annika Marklunds besvikelse över Linda Skugge till hennes kära mamma Liza Marklund och hennes ovilja att bemöta kritiken mot hennes, medvetna eller omedvetna, lögner i hennes böcker om Mia.

Hon har valt att sticka huvudet i sanden, något som kommunikationsexperten, och hennes fd kollega, Paul Ronge kommenterar så här:

>>Nu väljer Marklund en klassisk makthavartaktik – hon vägrar ta
debatten mot Antonsson och hoppas att  kunna tiga ihjäl kritiken tills
den blåser över.

Om det lyckas så beror det helt om hållet på journalistkårens
kameraderi. Hade någon annan bestseller-författare utsatts för samma
anklagelse, att en påstått sann historia är fejk och har ödelagt andra
människors liv, så skulle kvällspressen haft krigsrubriker.

[…] …för journalistkårens trovärdighet är det förödande. Liza Marklund är
en tung opinionsbildare och en offentlig person. Tittar vi på
nyhetskriterier (vad som gör en nyhet till en nyhet) så har storyn om
fejken med Gömda allt: Den är oväntad, den rör en känd person, den
innehåller konflikt och drama och inte så litet skandal och den berör
eftersom människor har farit illa.

Om Marklund kommer undan att ta debatten om anklagelserna,
exempelvis genom att fortsätta vägra möta Antonsson i SvT Debatt, är
det en lika stor skandal som journalisternas medverkan i att Quick
fälldes.<<

Jag hade inget förtroende för den kära Liza tidigare heller, men nu riskerar hon att på egen hand ge sig sitt eget varumärke en rejäl knäck.

Vad säger hennes dotter om att mamma slirar på sanningen och vägrar stå upp för sina åsikter?

Bloggat:

Jerry, Ronge Kommunikation

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , Intressant.se

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *