Julskeptikern ska gå på julkonsert

De som känner mig vet att jag inte är någon traditionalist som firar högtider av olika slag med stor pompa och ståt. Vad det beror på kanske jag återkommer till någon gång när jag vill bli riktigt personlig. Men trots detta så har jag ändå innerst inne inte låta bli att ha vissa romantiska bilder över hur det borde vara att fira jul och andra stora högtider.

Just julen är nog min allra största tid av hatkärlek och egna schizofrena uppfattningar om olika saker. Lika mycket som jag kan hata hetsen över att köpa julklappar, och att alla säger att de ska köpa mindre i år för att sedan möjligtvis köpa färre men istället dyrare klappar, så kan jag sällan låta bli att tycka att det är lite roligt till slut ändå.

Sedan har vi alla de ljusslingemarodörer som senast i mitten av november, likt en klon av Clark Griswold, lägger och hänger ut sina kablar och ljusslingor med miljarder lampor i. Jag skulle aldrig få för mig att göra det själv, men blir ändå lite sugen att till slut i alla fall hänga upp en slinga.

Jag har svårt för söta barn i ett lussetåg på dagis eller tidigt under skolgången. Inte för att de verkligen inte är söta, utan för alla föräldrar som sitter där med tindrande ögon och uppriggade video- och systemkameror utan att ens låtsas om att i princip alla barnen som sjunger är mer eller mindre tondöva.

När det gäller julmusiken så är det nog där jag mest av allt får krypa till korset och medge att jag tycker om mycket av den och mest av allt det som är på engelska och som lyckas skapa en bild i mitt huvud av den perfekta julen.

Det kan vara Have yourself a merry little christmas med Mel Tormé, Fairytale of New York med The Pouges, Driving home for christmas med Chris Rea eller The christmas song med Nat King Cole. Men så finns det en svensk artist som bättre än någon annan har lyckats skapa ett julalbum som hänger ihop och det är Peter Jöback och hans Jag kommer hem igen till jul. Han lyckas, precis som ovan nämnda engelska exempel, skapa den där bilden i mitt i hvud som inte bara blir juligt glättigt och klämkäckt eller högtravande som Carola.

Nu har det dessutom gått så långt att jag den 12 december, frivilligt och med glädje, ska gå och se denne Peter Jöback och hans julkonsert på Scandinavium i Göteborg.

Efter det kanske jag är så julisk att jag drar iväg och köper 75 meter ljusslinga.