Patrik 1,5 är en långtråkig och förutsägbar skitfilm

Att skaffa barnvakt och ta sig tid att gå på bio tillsammans en onsdagskväll är lite lyx.

Filmen som vi såg var de ganska omtalade och relativt hyllade Patrik 1,5 och förväntningarna, i alla fall från min fru, var att det skulle vara en hyggligt bra film. Det var inte riktigt så.

Jag hade inte förväntat mig att sitta och klura på vad som ska hända, men maken till förutsägbar film är det länge sedan jag såg. Det är segt som sirap och fyllt av schabloner i kubik på ett vis som vi har sett många gånger tidigare, men här utan att det lyfter filmen på något vis.

Det är den klassiska svenska villagatan som bebos av en rad mer eller mindre utflippade och uttråkade svenssons som med sina fördomar och sitt beteende bara spär på en bild som inte är överensstämmande med verkligheten, i alla fall inte i så koncentrerad form som här.

Filmen blir vare sig så rolig, romantisk eller tragisk som man borde kunnat förvänta sig. Den blir bara en seg och halvbra svensk dussinfilm som säkert kommer att kamma hem några Guldbaggar i början av nästa år.

Relaterat i media: