Den svenska enpartistaten

Om skillnaderna mellan de olika politiska partierna har varit relativt små tidigare så är det nu nästan så att man skulle kunna utropa Sverige till den kärleksfulla enpartistaten där de flesta verkar vara överens om det mesta.

Det senaste exemplet är Miljöpartiet som redan nu meddelar att man inte är beredda att riva upp jobbskatteavdraget vid en eventuell valvinst 2010.

Om man ska tolka det rätt så innebär det också att man kommer att bibehålla de betydligt högre avgifterna i a-kassan, som är en följd av jobbskatteavdraget, något som säkerligen inte blir helt enkelt för en rödgrön koalition att förklara.

Jag undrar om det någonsin i svensk politisk historia har varit mindre skillnader och därmed att reda vem som är värd den dyrbara rösten i valet. Vem vågar sticka ut hakan och inte bara flirta med de givna röstdragarna?

Av dagens riksdagspartier så är det ironiskt nog faktiskt, på gott och ont, just Miljöpartiet som har de mest avvikande idéerna och visionerna över hur samhället ska förändras. Sedan har vi ett parti strax utanför riksdagen med extrema åsikter som vi definitivt inte ska få in i riksdagen.

Relaterat:

Dn

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , Intressant.se