Inte ett dugg synd om deltagarna i Sanningens ögonblick

Jag såg programmet Sanningens ögonblick på Kanal 5 för första gången igår kväll och blir förundrad över vad uppståndelsen om programmet, som funnits i viss media, egentligen består av.

Kvinnan som tävlade igår svarade rätt på alla frågor upp till 150 000 kronor där hon tog pengarna och gick hem. Ingenting konstigt med detta.

Det som däremot är alldeles fantastiskt konstigt är vilka reaktioner som verkar drabba deltagarna på grund av alla frågor och hemligheter om dem som avslöjas.

Om jag inte missuppfattat något så är det exakt de frågor, som nu ställs i programmet, som de besvarat redan tidigare i lögndetektortestet. Detta test är alltså grunden till hela tävlingen.

Och även om det inte skulle vara exakt dessa frågor som redan har ställts så måste deltagarna, antingen i testet eller tidigare, ha avslöjat relativt många detaljer om sig själva som ingen annan kan veta. Om de inte gjort detta så skulle de inte heller kunna "drabbas" av de jobbiga frågorna.

Det är inte slumpen som avgör att just de frågor som ställs sker till just den personen som då tävlar.

Jag förstår inte hur man, precis som i flera andra tv-program, i efterhand kan med att gråta ut över hur förfärligt det verkligen blev när man med öppna ögon har fläkt ut mycket av sina innersta hemligheter för att få vara med i just det programmet.

Det är lika konstigt som att bli förvånad över att omgivningen tycker att man är äcklig efter att ha varit med i Rent hus på TV4 eller att man anses slösaktig och har dålig koll efter att ha öppnat upp sin ekonomi i Lyxfällan.

Jag förstår att produktionsbolagen jublar över alla dumma svenskar som väljer att ställa upp. Vad skulle de annars ha fyllt de här programidéerna med och vad skulle vi tittare då haft att hånskratta åt samtidigt som vi, i relation till dessa, kännt oss extremt välordnade och duktiga?

Relaterat:

Andra bloggar om: kanal 5, tv4, tv3, sanningens ögonblick, rent hus, realityprogram, lyxfällan, samhälle, media, Intressant.se